Det är en kunskapsproduktion som kontinuerligt bidrar till att forma och konstruera vår bild av grunderna för vår existens på jorden och i rymden – från elementarpartikelnivå till galaxnivå, från detaljer till hela system.
Forskning om majvivan, fågeltaxonomi, den biologiska mångfalden i en vattendroppe och mosslummer guidar oss i detta nummer av Biodiverse till några delar av forskningen om biologiska och evolutionära processer som kopplar till biologisk mångfald. Sådan forskning har stor betydelse för vår kunskap om vilken biologisk mångfald som finns, hur den utvecklas och hur släktskapen mellan olika arter ser ut.
I regeringens forskningsproposition Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (Proposition 2016/17:50) som presenterades 29 november 2016, så sägs inledningsvis att man vill stärka den ”nyfikenhetsorienterade” och ”fria forskningen”. Men det propositionen verkligen lägger vikt vid är också att dagens samhällsutmaningar kräver att forskningens nytta för samhället måste öka. För att åstadkomma detta sägs i propositionen att det behövs tvärvetenskap, att samverkan med samhället utanför akademin stärks och att det finns ”miljöer som ger förutsättningar för nya och oväntade kombinationer och samarbeten”. Man säger vidare att: ”Det har sällan varit viktigare än nu att medicinska, naturvetenskapliga och tekniska landvinningar kopplas samman med forskning och kunskap inom samhällsvetenskaperna och humaniora för att möte de samhällsutmaningar vi står inför.” Klimat och miljö och ett hållbart samhälle lyfts fram som fokusområden för forskningen.
Den grundvetenskapliga forskningen vid Evolutionsbiologiskt centrum vid Uppsala universitet som beskrivs i detta nummer, i kombination med den tvärvetenskapliga inriktningen vid CBM samt CBM:s omfattande samverkan med organisationer och aktörer utanför akademin låter som en kombination helt i linje med den nya forskningspropositionens intentioner.