Artiklarna i detta nummer av Biodiverse om olika centra för biologisk mångfald och om museernas roll visar en stor variation i hur frågan om biologisk mångfald problematiseras och vad som fokuseras. Från studier av genetik till studier av mänskliga drivkrafter. Och forskning om biologisk mångfald behöver verkligen spänna över många vetenskapliga fält.
Varför?
Forskning och samhälle behöver för det första grundläggande kunskap om vad det finns för biologisk mångfald, hur den är beskaffad och hur den förändras i rum och tid. För det andra behöver vi förstå vad som orsakar förändringar – positiva och negativa, direkta och indirekta. Det kan då handla om såväl naturgivna som av människan orsakade förändringar. För det tredje behöver vi bedöma och värdera förändringarna – ekologiskt och samhälleligt: är förändringarna stora, små, viktiga, oviktiga, demokratiska, odemokratiska, lagliga, olagliga, hållbara, ohållbara etc. För det fjärde behöver vi bedöma vilka förändringar som kräver åtgärder, det vill säga avgöra vad vi vill – med biologisk mångfald och samhällsutveckling. För det femte behöver vi bedöma vilka insatser som behövs, hur de ska genomföras, med vilka resurser och av vem. Ju närmare forskningen kommer samhällets hantering av biologisk mångfald eller dess kunskapsbehov, desto viktigare blir att forskningen både är av hög vetenskaplig kvalitet och relevant och användbar ur samhällsaktörernas perspektiv. För det sjätte behöver de beslutade insatserna sättas i verket. För det sjunde behöver insatserna utvärderas och slutsatserna leda till revidering, avslut eller nya åtgärder.
Det ovanstående innebär att vi famlar i blindo om det inte finns grundläggande kunskap om biologisk mångfald. Men vi famlar också i blindo om inte människan/samhällssystemen som orsak och lösning på frågor om biologisk mångfald blir grundläggande belysta. En bred kommunikation och samverkan med samhället utanför akademin är vidare avgörande. Förlust av biologisk mångfald är på flera sätt samhälleligt osynligt – jämfört med till exempel klimatförändringarna.
Frågan om bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald har således en mycket stor bredd, och i realiteten kan ingen klara av att belysa allt. Därför behövs en mångfald av institutioner och centra som belyser olika delar och som samverkar sinsemellan för att bidra till en positiv samhällsutveckling.