Den biologiska mångfalden är hotad på många sätt. En del hot uppkommer genom drastiska och påtagliga förändringar, som när en naturskog huggs ner eller när betesdriften upphör i en trakt. Även vid direkta förgiftningsförlopp eller nedsmutsningssituationer ser man vad som händer. Men när förändringarna är långsamma och inte har att göra med en speciell händelse kan det vara svårare att upptäcka vad som sker i tid.

Två långsamma förändringar som kommit att bli mycket allvarliga miljöproblem är försurning och övergödning. Båda dessa fenomen blev först uppmärksammade i vattenmiljöer. Sedan visade det sig att försurningen även var ett problem i skogsmiljöer på land. Minst har det talats om de allmänna övergödningsproblem som finns på land och därför riktar detta nummer av Biodiverse framför allt in sig på detta område.

Förändringar i flera led

Övergödningen orsakar på land att växtarter som kan tillgodogöra sig mycket kväve växer sig starka och tycks konkurrera ut andra arter. Med detta följer andra förändringar, blÊa i insektssamhällena.

Kväveövergödning på land har hittills varit mest känd från Holland, Danmark och Tyskland. Nu har långtidsstudier i Skåne visat att detta är en realitet även i åtminstone sydligaste Sverige. Kväveövergödning kan vare ett av de allvarligaste hoten mot stora delar av kärlväxtfloran på många håll i Sydsverige. Omfattning och utbredning av detta hot vet vi idag mycket lite om. På kontinenten finns i vissa delar en större kunskap.

Många faktorer spelar in

Orsakerna bakom kväveövergödning på land är många och komplicerade. Nedfallet av kväveföreningar är en viktig orsak, men den medvetna gödslingen i jordbruket har också påverkat en mycket stor del av våra betesmarker negativt.

Det har också skett en historisk förändring. Tidigare förflyttade man stora mängder växtnäringsämnen bort från betes- och slåttermarkerna, dels genom slåttern, dels genom att betesdjuren togs in i ladugårdarna nattetid.

Numera har stora delar av denna näringsämnesström från betes- och slåttermarkerna upphört, så tillsammans med nedfall och medveten gödsling har förhållandena förändrats drastiskt.

Försurning förvärrar

Något som verkligen komplicerar situationen är att vi har en allvarlig försurningssituation som har försämrat läget när det gäller förekomsten av baskatjoner, främst i skogsmark. Hur bristen på baskatjoner under sura och kväverika förhållanden slår mot floran och därmed indirekt faunan är inte särskilt utrett än.

Mycket av den försurnings- och övergödningsforskning som idag pågår är av naturliga skäl inriktad mot skogsträdens väl och ve och mindre mot andra organismgrupper. Likaså står skogen i centrum för forskningen då man i de modernt brukade ytorna balanserar näringsämnesobalanser och försurning genom tillförsel av gödselmedel och kalk. Detta innebär att försurningens och övergödningens inverkan på den biologiska mångfalden på land fortfarande är dåligt känd. Här finns det ett stort behov av forskning, bla behövs det långtidsstudier samt studier som gör kopplingar mellan mark- och naturvårdsekologi.