I januari anordnade CBM en doktorandkurs med titeln ”Landscape history and biodiversity in Europe and North America – a comparison”.

Utländska föreläsare var amerikanerna Nancy Langston (skogshistoria) och Gordon Whitney (biodiversitet, landskapshistoria) samt engelsmannen George Peterken (skogshistoria i Europa och Nordamerika). Från Sverige deltog Urban Emanuelsson, CBM, Lars Östlund, Roland Gustavsson och Olle Zackrisson, SLU, Lennart Nyman, WWF samt Per Simonsson, SCA.

De båda världsdelarnas historik inom ekologi och markutnyttjande är både lika och olika. I grunden har kontinenterna ganska likartade förutsättningar med t ex ett likartat klimat. Den stora skillnaden är att europeisk skogsskötsel och markutnyttjande har pågått i tusentals år. Nordamerika har endast haft en stor folkmängd och ett intensivt bruk av skog och mark under 200 – 300 år. Därför kan europeiska naturvårdsforskare i Nordamerika se hur de europeiska skogarna kanske kunde ha sett ut utan det långvariga och intensiva brukandet. Amerikanska forskare kan i sin tur titta på Europa och se de långsiktiga effekterna av t ex långvarigt skogsbruk.

Olika inriktningar

Skillnaderna mellan kontinenterna påverkar i sin tur den naturvård som bedrivs.

Europeisk naturvård inriktar sig framför allt på kulturlandskapet och på interaktioner mellan människa och natur. I Nordamerika finns det kvar en mera ursprunglig, ”vild” natur och den är viktig i amerikansk naturvård. Inriktningen mot det historiska samspelet mellan människa och natur har dock på senare tid vuxit sig starkare även i Nordamerika.

Historia i naturvården

Kursen tog upp betydelsen av historisk ekologi inom naturvården. Historiska kunskaper behövs t ex om man vill återinföra traditionell skogsskötsel. Skogarnas historik kan belysa den naturliga fördelningen av inhemska träd samt ge naturvårdare en förståelse för skogsarternas naturliga begränsningar och deras toleransnivå vid olika typer av störningar.

Historiken bakom de ur biodiversitetssynpunkt så viktiga öppna luckorna i skogen kan förklara hur sådana luckor uppstår och bibehålls.

Bra att diskutera med andra

Per Linder, doktorand vid SLU i Umeå, var en av kursdeltagarna.

– Min största behållning av kursen var att få träffa andra doktorander som håller på med olika typer av skogshistorisk forskning, att ta del av deras erfarenheter samt att diskura frågor rörande skogshistoria och biologisk mångfald, säger han. Frågor som diskuterades var bl a ”Vad krävs för att bevara och restaurera biologisk mångfald utifrån histetoriska data i Nordamerika respektive Europa?”, ”Kan vi använda skogs- och landskapshistoria som bas för framtida skötsel?” ”Vilken forskning behövs om vi vill kunna skydda biodiversitet i allmänhet?” samt ”Vilka fördelar, nackdelar och begränsningar finns det för historisk analys?”

Likheterna fler än många tror

En av föreläsarna, George Peterken, England, betonar att det finns många likheter i vegetationshistoria mellan Europa och Nordamerika. Han ger ett exempel: När skogsbruket på 1800-talet flyttade norrut i Sverige bedrev redan samerna ett extensivt skogsbruk där. Detta ersattes av det storskaliga, kommersiella skogsbruket. Samma sak hände i Nordamerika när kolonisatörerna trängde längre och längre in i landet med sitt intensiva skogsbruk. De nordamerikanska skogarna var inte heller orörda utan de brukades redan av indianer.

Uppenbarligen kan jämförelser mellan kontinenterna göras ur många intressanta aspekter, av vilka denna kurs endast hann ta upp några.