TEMA: POLLINATÖREREn infrastrukturbiotop som nu börjat uppmärksammats för sin betydelse för biologisk mångfald knuten till öppna marker är kraftledningsgator. Dagfjärilar är starkt kopplade till olika gräsmarker, därför är kraftledningsgatan en unik miljö för dagfjärilar. Arealen kraftledningsgator är relativt stor jämfört med andra liknande gräsmarker i Sverige.

Kraftledningsgata

Ett förändrat och intensifierat jordbruk har bland annat lett till att naturbetesmarker och andra gräsmarksmiljöer minskat dramatiskt i odlingslandskapet under de senare decennierna. Detta har fått till följd att många arter knutna till öppna gräsmarker minskat, däribland dagfjärilar. Dagfjärilar svarar snabbt på förändringar både i miljön och klimatet och kan därför vara viktiga indikatorarter för miljöövervakning.
Dagfjärilar är starkt kopplade till olika gräsmarker. Forskare på CBM har studerat dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, skogsbilvägar och hyggen. Kraftledningsgatorna hyste fler arter och individer än de övriga biotoperna, men alla miljöer hyste unika arter. 12 av 26 analyserade fjärilsarter förekom mer frekvent i kraftledningsgator än i naturbetesmarker, bara en art föredrog naturbetesmarker.

I naturbetesmarker var flera arter vanligast i hög vegetation, medan flera arter i kraftledningsgator var vanligast i kort till medelhög vegetation. Mindre intensiv hävd vore gynnsamt för fjärilar i betesmarker. I kraftledningsgator, som domineras av hög vegetation, skulle åtgärder för att skapa mer lågvuxen vegetation vara gynnsamt.

Mängden blommor var den faktor som påverkade förekomsten av flest arter. 21 av 26 fjärilsarter visade positivt samband med antalet blommor av olika växtfamiljer, till exempel nejlikor, viveväxter, måror och lejongapsväxter. Tidigare studier har visat att blommande växter med pollen och nektar påverkar tätheten av fjärilar positivt. Mängden blommor speglar emellertid också faktorer som markens fuktighet och näringsinnehåll, fältskiktets struktur och ljusförhållanden. Detta påverkar andra faktorer än nektartillgång, till exempel förekomsten av lämpliga substrat för larver och ägg.

Under 2014 har vi på CBM i samarbete med Svenska Kraftnät och andra forskare på SLU fortsatt att undersöka fjärilsfaunan i kraftledningsgator. Vi fokuserar nu på om kraftledningsgatorna är viktiga som spridningskorridorer för fjärilar i det omgivande landskapet. Både inventeringar av fjärilar och detaljerade studier av rörelsemönster hos individmärkta fjärilar genomförs.