Chernobyl effects on amphibians

radioactivity in amphibians living in the Chernobyl Exclusion Zone, Ukraine. Recent studies have suggested that, contrary to the initial expectations, the area is rich in wildlife 30 years after the accident in the Chernobyl power plant. By looking at the physiology, ecology and genetics of frogs living inside contaminated areas, it would be possible to evaluate how organisms are affected by radiation in the long-term, and reveal if they are developing adaptations to cope with chronic exposure to low-dose radiation levels in nature.

Web: www.gorizaola

Intra-specific diversity and adaptation

The groups of Frank Johansson and Anssi Laurila examine the factors that maintain intra-specific diversity in natural popula­tions of damselflies and frogs. This research lines are especially interested in understan­ding how organisms adapt to changing environments, studying the mechanisms behind the maintenance of variation in life strategies and molecular markers. Under the current scenario of environmental change, such knowledge is important for predicting species abundance and distribution in the future.

Primate diversity and evolution, Katerina Guschanski’s research group.

Foto: Amy Porter

Primate diversity and evolution

Katerina Guschanski’s group investigates how macro- and micro-evolutionary proces­ses shape biodiversity in primates. The group studies speciation in a highly diverse group of African primates, the guenons, and examines how human and environmental factors affect genetic diversity in gorillas. Guschanski’s group combines the study of non-invasive fecal samples with the analysis of specimens preserved in museums to pro­vide a temporal perspective to the results. Because many primate taxa are threatened or endangered, this research aims at provi­ding tools for their conservation.

Web: http://www.ieg.uu.se/animal-ecology/ Research+groups/guschanski-lab Twitter @kguschan

Climate change and small felids in India

André Silva, PhD student in Mats Björklund’s group, examines the effect of climate warming on the distribution and popula­tion size of four small felids in India. Very little is known about these cats in terms of sensitivity to human disturbance, abun­dance or genetic variation, parameters that all are vital for the understanding of their long-term survival. By estimating these parameters and using niche modelling they hope to make long-term, broad, projections about the future of these species.

Twitter: @PintodaSilvaA @MatsBEBC

Eremitkräftsvamp (”Suberites ficus”)

Foto: Mikael Thollesson

Tvättsvampens svenska släktingar

Svampdjur finns på närmare håll än man kan tro. Vi har faktiskt drygt 150 arter i Sve­rige, varav de flesta lever i havet men 2–4 arter lever i sötvatten.

Kroppen består av löst sammanfogade celler och fungerar som ett förgrenat vattenkanal­system, som pumpar vatten och fångar sin föda i form av bakterier och mikroorganis­mer. Det finns också rovlevande svampdjur. De fångar t.ex. små kräftdjur som fastnar i kiselklykor (skelettet består av glaslika kiselstukturer) med sina borst. Där dör de, och blir uppätna av bakterier som svamp­djuret sedan suger i sig.Mikael Thollesson och Paco Cárdenas på Systematisk biologi, Institutionen för organismbiologi, forskar på svampdjur och beskrev ifjol en ny svensk art: Hymedesmia lindstroemae.

Intressanta fakta om svampdjur:

• I takt med stigande temperatur och koldi­oxidhalt i haven så förändras artsamman­sättningen i de Australiensiska korallreven, och svampdjuren tar över där koraller försvinner. I Karibien består redan reven i hög grad av svampdjur och är alltså snarare svampdjursrev än korallrev.
• Svampdjuren producerar olika spe­cialiserade kemiska substanser för att försvara sig mot predatorer. Dessa är av intresse för både läkemedelsindustrin och bioteknikbranschen.
• Svampdjuren är uppbyggda av endast ett fåtal celltyper. Alla celler är omnipotenta och kan alltså övergå till andra celltyper. Djurets alla celler är alltså i princip stamceller.

Exempel på svampdjur:

– Eremitkräftsvamp – Suberites ficus – orangefärgat svampdjur som växer på eremit-kräftor (bilden ovan). – Fotbollssvamp – Geodia barretti – vitaktigt svampdjur som blir stort som en handboll. – Elefantöra – Phakellia ventilabrum – vitaktig svamp som liknar ett elefantöra, ca 1 cm tjock.

Placoderm vs. Zebrafisk

Foto: Judith Habicher

450 miljoner år av evolution bland ryggradsdjur – Per Ahlbergs forskargrupp

Per Ahlbergs forskningsgrupp fokuserar på ryggradsdjurens evolution och tidiga utveckling. De forskar framförallt på fossilt material men studerar också genomik och genuttryck hos bl.a. zebrafiskar för att bättre förstå hur ryggradsdjurens generella karaktärsdrag uppkommit. Deras forskning ger ibland överraskande resultat såsom att emaljen på tänderna ursprungligen kommer ifrån fiskarnas fjäll.

Millimeterlånga rester av ryggradsdjur från silurperioden, som representerar den tidigaste uppblomstringen av käklösa och käkförsedda fiskar.

Foto: Henning Blom

Djurlivet på Gotland – diversifieringen under silurperioden

Gotland och större delen av södra Sve­rige låg under den historiska tidsperio­den silur nära ekvatorn och var täckta av ett varmt hav. Henning Bloms grupp studerar ryggradsdjurens tidiga utveck­ling och mångfald genom att undersöka s.k. mikrovertebrater. Det är fossil i form av små fjäll, taggar och benfragment av tidiga käkförsedda och käklösa fiskar, som utvinns ur kalksten med hjälp av t.ex. ättiksyra.

Genom studier av mikrovertebraterna kan man klargöra i vilken ordning de tidiga vertebraternas olika karaktärer uppstod. Eftersom mikrovertebraterna är relativt vanliga bidrar de mer till en bättre förståelse av diversiteten under perioden än de ovanliga hela exemplaren.

De två vanligaste matsvamparna ”Amanita masasiensis” (gulröda) och ”Lactifluus gymnocarpoides” (gråaktig; till höger i bilden).

Foto: Brendan Furneaux

Med fokus på västafrikanska matsvampar

Brendan Furneaux och Martin Ryberg studerar västafrikanska matsvampar med flera olika angreppsvinklar och metoder. Matsvamparna är viktiga tillskott för lokalbefolkningen under perioden maj till mitten av juli, det vills ägaperioden innan de odlade grödorna är mogna att skördas. I nuläget kartlägger EBC-forskarna, i samarbete med lokala forskare och masterstudenter, vilka svamparter som finns i nio provrutor (50×50 m) i utkanten av ett na­turreservat i ett öppet skogslandskap i Benin. Dessa skogar är framförallt bevuxna av träd i familjerna Fabaceae (ärtväxter; släktet Isober­linia) och Phyllanthaceae (släktet Uapaca), och det är trädens ektomykorrhiza (svampar som lever i symbios med levande trädrötter) som bildar de matsvampar som lokalbefolkningen plockar.

Masterstudenterna samlar in alla ekto-mykorrhizasvampar de hittar under insamlingsrundor sex dagar i veckan. Förra säsongen var de matsvampar man åt mest av i området Amanita masasiensis (en flugsvampssläkting) och Lactifluus gymnocarpoides (en riska med vit mjölksaft).

Förutom att samla in svampkroppar samlar gruppen in data om temperatur, luftfuktighet, nederbörd, fukt och temperatur i jorden med hjälp av klimatstationer i varje provruta. Dessutom tar gruppen vävnadsprover på svamparna och jordprover för att göra olika analyser. Bland annat kommer DNA-analyser att göras för att se att morfologi och DNA ger samma artavgränsningar. Under de två åren analyserna har pågått har gruppen samlat in 145 arter. Utöver dessa arter finns också parasitiska svampar, frilevande nedbrytare och svamparter som hålls av termiter i området, så svampdiversiteten är betydligt större än de ektomykorrhiza-svampar som samlas in.

Cecilia Bergs forskargrupp på EBC arbetar med grodor och hormonstörande ämnen.

Foto: Elisabeth Långström

Grodor och reproduktions-störande ämnen

Cecilia Bergs grupp studerar grodor som modell för att förstå kemikaliers påverkan på hormonsystemet hos vertebrater inklu­sive människan. Gruppen tar fram metoder för att studera kemikaliers effekter på hor­monsystemet, samt biomarkörer som sedan kan användas vid studier av vildlevande grodpopulationer för att se i vilken grad de är påverkade av hormonstörande kemikalier i sin omgivning.

Man har tidigare sett att fiskar, fåglar, alliga­torer och sälar, som lever i eller vid förorenat vatten har drabbats av olika störningar i reproduktionsorganen (både honor och hannar). Bergs grupp visade redan 2007 att grodyngel som simmar i vatten med östro­genföroreningar byter kön, men det finns många andra kemikalier som kan påverka djurs reproduktionssystem.

När det gäller grodor finns indikationer från USA på att grodor som lever i jordbruks­landskap uppvisar förändringar i testiklarna, men vi vet inte vad orsaken till detta är. Det som indikerar att det rör sig om en av hor­monstörning är att dessa grodor även hade minskat uttryck av sekundära könskaraktä­rer som är beroende av könshormoner för att uttryckas korrekt, såsom parningsvårtor på hannens framben som hjälper honom att hålla sig fast vid honan under befruktning.

Studiearten är den västafrikanska grodar­ten Xenopus tropicalis. Den är lätt att hålla i akvarium, och jämförelser med den svenska vanliga grodan Rana temporaria visar att den kan representera även våra svenska grodarter.