Fåglar och bioenergi

Vad kan produktion och uttag av biobränsle ha för konsekven­ser för fågelfaunan, och hur kan hänsynsåtgärder se ut? Det är ett par av de frågor som ställs i projektet Fåglar och bioenergi, som är beställt och finansierat av Energimyndigheten, och kommer att löpa under 2017.

I projektet ska man undersöka direkta effekter på arter i den svenska fågelfaunan av produktion och uttag av biobränsle. Det inkluderar effekter på fåglarnas populationsstorlek, utbredning och demografiska parametrar, i häckningsbiotoper, födosöksbiotoper, rastlokaler etc. Analysen ska bland annat identifiera eventuella risker för fågelfaunan, peka ut särskilt känsliga arter eller biotoper och rekommendera möjliga hänsynsåtgärder som kan mildra eller eliminera eventuella ne­gativa effekter. Relevanta organisationer (t.ex. Birdlife Sverige, Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen), myndighe­ter och forskare samt representanter från areella näringar och bioenergisektorn bjuds in att delta i en samverkansgrupp.

Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Sverige har svårt att klara nationella miljömål och interna­tionella åtaganden knutna till skogen. Det har bl.a. att göra med otillräcklig miljöhänsyn i samband med avverkningar, men också med ett bristande landskapsperspektiv vid förvaltning av skog. Vid sidan av miljömålen är även virkes­produktionen viktig, inte minst för att producera biomassa till omställningen av energisystemet i enlighet med EU:s förnyelsebarhetsdirektiv.

I projektet ”Landskapsplanering för att främja biologisk mång­fald och ett varierat skogsbruk” utreds ekologiska och rättsliga förutsättningar för fysisk planering av skogliga landskap, där planerna syftar till att dels stärka skyddet för biologisk mång­fald i vissa områden, och dels skapa utrymme för intensivt skogsbruk i områden där naturvärden av betydelse saknas. I en första studie används en ekologisk modell för landskaps­strategi och simulerad planering. Här utvecklas scenarier som utgör basen för efterföljande studier om hur en sådan planering kan implementeras med rättsliga och ekonomiska styrmedel. I projektet behandlas även rättsliga komplikatio­ner vid genomförandet av planeringen, såsom konsekvenser för dem som har rättigheter till skogen, och hur ekonomiska styrmedel kan kompensera markägare och fördela kostnader för skydd av biologisk mångfald mellan markägarna

Världsarv, byråkrater och urfolkskunskap

I förvaltningen av världsarv är kunskapen hos de urfolk som bebor dessa platser viktig, och detta är något som uppmärk­sammas allt mer. Men det finns skillnader i urfolkens syn på områdena jämfört med hur de förstås från den offentliga för­valtningens håll. Det leder till utmaningar i administrationen av världsarven när det gäller hållbar förvaltning och delta­gande. Ett transdisciplinärt arbetssätt är nödvändigt för att utveckla förvaltningslösningar som är inkluderande, hållbara och praktiskt relevanta.

Projektet ”Världsarv, byråkrater och urfolkskunskap” är en förstudie som ska ligga till grund för ett större transdiscipli­närt projekt med syfte att utveckla ökad teoretisk och empirisk kunskap om förutsättningarna för statliga tjänstemän att in­tegrera urfolkskunskap i förvaltningen av världsarv. Projektet fungerar som en lärandeplattform där tjänstemännen deltar som medforskare. Syftet med förstudien är att svara på frågan: Hur lär sig, förhandlar och genomför statstjänstemännen ut­manande policyförändringar, till exempel integrering av urfolk och deras biokulturella kunskap i förvaltningen av världsarv? I dialog med statstjänstemännen kommer förstudien utforma en större projektplan kring dessa frågor.

Grön infrastruktur

Exploatering och markanvändningsförändringar är ett stort hot mot biologisk mångfald, men kan också skapa nya möjlig­heter för bevarande av densamma. Väg- och järnvägsslänter och kraftledningsgator innehåller skötta biotoper som liknar artrika ängs- och hagmarker. Deras sammanlagda yta över­stiger ytan av ängs- och hagmarker i Sverige, som dessutom minskar stadigt. I detta projekt kommer man att undersöka om sådana infrastrukturmiljöer bidrar till bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, eller till och med ökar den biologiska mångfalden i landskapet, och i vilken utsträckning detta beror på det omgivande landskapets sammansättning. Under hela projektperioden har forskarna nära kontakter med infrastrukturförvaltare, dvs. Trafikverket och Svenska Kraftnät. Projektet kommer att generera kunskap nödvändig för att nå upp till nationella miljömål om biologisk mångfald, och kom­mer att skapa en kunskapsbas för infrastrukturförvaltare för att implementera skötsel som gynnar biologisk mångfald och ekosystemtjänster.