För att bevara och utveckla ett landskaps värden kan våra politiker utnyttja sig av olika former av styrmedel. Hur det kommer att gå för den biologiska mångfalden i framtiden är till mycket stor del beroende av hur styrmedlena utformas. Lagar, till exempel för jakt eller skogsavverkning, är en sorts styrmedel. Ekonomiska styrmedel används idag inom jordbruket för att till exempel bevara ängs- och hagmarkernas fauna och flora.

Information och utbildning

Förutom dessa ”hårda” juridiska och ekonomiska styrmedel kan information och utbildning användas. Vi som jobbar med naturvård kan ibland fnysa lite åt dessa ”mjukare” styrmedel då vi ser hur det brådskar med åtgärder för att inte arter ska utrotas eller naturområden exploateras. Även om man inte kan lita till de mjukare styrmedlen på kort sikt så är det värt att framhålla hur viktig information och utbildning är för att vi långsiktigt skall kunna bevara och hållbart nyttja biodiversiteten.

Bortglömd tätortsnatur

En ordentlig informations- och utbildningssatsning på tätortsnära natur skulle till exempel kunna ge avgörande framtida avtryck i landskapet. Om miljödepartementet i samarbete med jordbruks- och utbildningsdepartementet gjorde en riktad satsning skulle detta kunna få till följd att det generella intresset för biodiversitetsfrågor ökade. Det skulle på sikt bli lättare att behålla ett starkt intresse för bra naturvård också utanför tätorterna.

Forskning

Information som styrmedel innebär inte bara att man bekostar föredrag, böcker och TV-program. Riktade forskningsinsatser kan vara ett mycket effektivt och långsiktigt styrmedel. I Sverige finns det tyvärr idag mycket lite forskning om tätorts- och tätortsnära biodiversitet. Jag tror att en tydlig satsning från statens sida på detta område skulle ge många ringar på vattnet. Vi skulle successivt få in dessa frågor i olika högskoleutbildningar och få fram en forskargeneration som skulle kunna inspirera politiker och allmänhet att utveckla och ta till vara den biologiska mångfalden där vi bor. Skulle man inte kunna starta en forskarskola i tätortsbiodiversitet?

Utlokalisering av makt

En fråga som också anknyter till behovet av att arbeta mer med tätortsnära natur, är frågan om att utlokalisera en del av makten över naturvården från Stockholm till de enskilda kommunerna. På lång sikt är detta nödvändigt för att naturvården skall bli väl förankrad. Idag skulle en sådan utlokalisering på sina håll leda till förluster av biologisk mångfald, helt enkelt på grund av lokalt ointresse. På andra håll går det mycket bättre för naturvården när den lokala nivån får bestämma. Utbildning och information kan vara en nyckel till att göra fler kommuner intresserade av sin tätortsnära biologiska mångfald. När staten lämnar över ansvar och makt till kommunerna kan detta ske i former som innebär visst krav på kompetens och kunskap. Staten bör kunna ha styrmedel som går ut på att ett lokalt engagemang skall ge utdelning både i makt och pengar.