Värderingar kring gräsmattan
Värderingar och etablerade sanningar om gräsmattor utmanas eller ifrågasätts sällan i samhällsdebatten. Oavsett om man betraktar gräs¬mattan som en avgränsad del natur eller om man ser på den som av människan skapad produkt, är det ingen tvekan om att en stor majoritet betraktar den som en självklarhet.
Foto: Ann-Sofie Kall
TEMA: OSYNLIGA VÄRDENDe flesta svenskar har en relation till gräsmattor, och starka åsikter om hur de ska skötas. Gräsmattor ses som en självklar del av både trädgården och det urbana landskapet. Men många av våra grönytor kan, biologiskt sett, betraktas som ”gröna öknar” och kunskaperna om alternativa skötselmetoder är begränsade. Och varför är det egentligen så skamligt med en oklippt gräsmatta i villaträdgården?
Gräsmattor kan nästan sägas utgöra en blind fläck i den urbaniserade västerländska människans medvetande. Vi ser dem överallt, går på dem, sköter om dem, leker, spelar, tar igen oss på dem. Men dis­kussionen om gräsmattan, varför den ska vara på ett sätt och inte ett annat – den lyser med sin frånvaro. Trots det finns strax under ytan starka normer och värderingar som styr vårt förhållningssätt till hur en gräsmatta ska vara. Värderingarna som också påverkar skötseln, vilket i sin tur påverkar deras nytta i ett större perspektiv. Problemet med frågan om gräsytors skötsel är alltså inte, som med många andra samhällsfrågor, att den är infekterad och cementerad i olika läger, utan snarare tvärt om: det saknas en debatt. Detta trots att grönytorna i vissa städer till nära 70 % består av gräsmattor.

Historiska förklaringar

Våra preferenser för vad som är och bör vara del av vår omgivning är i ständig förändring. Idag är kortklippta gräsmattor ett lika självklara inslag i stadsbilden som i villaträdgårdarna. Så har det dock inte alltid sett ut. På 1800-talet, innan gräsklippa­ren blev allmängods, var klippta gräsmattor något exklusivt och ett sätt att visa sin status. Något som kan ha lett till att det blivit den vanligaste grönytan i såväl privata som offentliga miljöer.

Kortklippt är normen

I Lawn-projektet har vi sett att de flesta människor har både specifika och starka uppfattningar om hur en gräsyta ska utformas och skötas. Enligt den rådande normen är en kortklippt gräsmatta och skötseln av densamma antitesen till förfall. Trycket att regelbundet klippa gräsmattan i vil­laträdgården kan upplevas som stark. Att avvika från normen innebär också en risk att betraktas som slarvig och kan till och med ses som ett problem för hela området. Samma typ av mönster och värderingar återkommer också när det gäller parkmiljö eller för allmänna grönytor i bostads­område. I parker och bostadsområden är grönytor som avviker från den kortklippta normen (som till exempel blommande ängsvegetation) därför mycket ovanligt. De farliga djur som tros finnas i den höga vegetationen, till exempel ormar, fäs­tingar och andra insekter är också argument som tas upp i klagomål rörande högvuxna allmänna ängsytor i städer.

Vår forskning visar att trots de starka åsikter och normer som kretsar kring skötseln, är kunskaper om alternativa skötselmetoder mycket begränsade, inte bara hos allmänheten utan också i den veten­skapliga litteraturen. Detsamma gäller även kun­skapen om hur gräsmattor påverkar förgröningen av stadsmiljön. Av förklarliga skäl blandar många ihop begreppen och ser gräsmattor som ett ensidigt positivt inslag när det gäller förgröning eftersom de, de facto, är gröna.

Blommande gräsyta i stad

Även om många uppskattar blommande ängsvegetation ses den av många som ett ”onaturligt” inslag i en villa-trädgård, på allmänna ytor i ett bostadsområde eller i parkmiljö. Den höga vegetationen kan skapa oordning och känslan av övergivenhet och förfall.

Foto: Jörgen Wissman

 

 

Alternativ skötsel ger fördelar

I själva verket kan klippta gräsmattor ha negativ inverkan på vår omgivning, när man jämför dem med de olika alternativa skötseltyper som finns. Gräsklippare kräver mycket energi och släpper ut stora mängder avgaser. Den vanligaste typen av gräsmattor som klipps ofta har generellt få växtar­ter och kan ses som ”gröna öknar”, alltså områden med begränsade resurser för många djur och insekter, vilket inverkar negativt på den biologiska mångfalden.

Vår forskning har visat att fördelarna med en alternativ skötsel – till exempel mindre regelbun­den klippning – är många. Bland annat medför det en minskad energianvändning eftersom klippningen sker mer sällan. Andra fördelar är den ökade mångfalden av växter och djur som får chans att breda ut sig. Tillåts gräsmattan att växa ostört under en period är det vanligt att arter som till exempel vitklöver, kärringtand, humlelu­sern och brunört kan börja blomma. Genom att växter tillåts att blomma gynnar gräsmattan även andra arter som exempelvis pollinerande och fröätande insekter.

Utmagring av mark ovanligt

Slåtterytor har större potential att bidra till biolo­gisk mångfald än andra typer av gräsytor i stads­miljö eftersom de oftast tillåts blomma. De är också i regel placerade i stadens utkanter, där det finns en mer naturlig koppling till det omgivande land­skapet. Tyvärr har vi sett att slåtterytorna i staden i många fall är slagna vid fel tidpunkter, vilket missgynnar blomningen. Dessutom är det vanligt att vegetationen lämnas på platsen i form av en fin­fördelad massa, vilket lägger sig som ett lock ovanpå den slagna ytan som riskerar att kväva lågvuxna och konkurrenssvaga arter – alltså tvärt emot vad som är tanken med ängsskötsel för naturvårdsända­mål. Dessutom behålls näringen inom slåtterytan genom denna skötsel, vilket i praktiken innebär en gödsling av ytan. Dessa marker är problematiska eftersom att de uppfattas som ”skräpiga” och ”över­givna” redan tidigt på säsongen. För att omvandla dessa slåtterytor i stadsmiljö till mer estetiskt tilltalade, mer blomrika ängsmarker krävs många års arbete med att magra ut marken, ett arbete som dock få kommuner ägnar sig åt i större skala.

Den rådande normen får alltså en rad negativa följder. Bland annat blir kostnaderna för skötseln höga, utsläppen stora och den konventionella bruksgräsmattan ger dåliga livsförutsättningar för många djur och insekter, trots en stor potential för det omvända. Vi vill visa att det finns ny kunskap och andra perspektiv att ta del av och inkorporera i företag och kommuner, och på så sätt ifrågasätta de rådande normerna i större utsträckning. Förhopp­ningsvis kan skötseln därmed förnyas och förändras till fördel för oss människor och den biologiska mångfalden. Genom fler alternativa skötselytor och etablerandet av alternativa gräsytor kan man troligen lindra vissa av stadens negativa effekter på den biologiska mångfalden.

Tre litteraturtips

:Ignatieva M. & Ahrné K. 2013. Biodiverse green infrastructure for the 21st century: from “green desert” of lawns to biophilic cities, Journal of Architecture and Urbanism 37:1-9.
Bormann F., Balmori D., Geballe G.T. 2001. Redesig¬ning the American Lawn. A Search for Environmental Harmony. Andra utg. Yale University Press.
Hellner A. & Vilkénas J. 2014. In search for sustainable alternatives to lawns- connecting research and landscape design. Master´s thesis 30 HEC, landskapsarkitektprogrammet, institutionen för stad och land, SLU.

Lawn

Lawn - gräsmattan som kulturellt och ekologiskt fenomen. Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med målet att förstå gräsmattors roll inom hållbar stadsplanering.
www.slu.se/lawn