TEMA: FRÄMMANDE ARTERMan försöker ofta undvika att använda sig av kemiska bekämpningsmedel och tanken är att biologiska bekämpningsmedel är att föredra. Att använda naturliga fiender måste väl vara bättre? Men vilka risker finns det med att sprida främmande nyttoorganismer i dessa sammanhang?

Biologiska bekämpningsmedel innehåller en eller flera levande organismer som angriper den skadegörare man vill bekämpa. I såväl privata som kommersiella odlingar finns ett behov av att skydda grödan mot skadeorganismer. Detta kan dels göras genom sortförädling och val av odlingsmetod, men kan även ske genom användning av bekämpningsmedel.

Biologisk bekämpning

Biologisk bekämpning av skadegörare har i vissa avseenden fördelar över kemisk bekämpning. Vid en lyckad bekämpning kan det biologiska medlet föröka sig och därvid behålla den bekämpande förmågan. Ett biologiskt medel är oftast mer specifikt än ett kemiskt, vilket minskar risken för skador på icke målorganismer. Om angrepp av olika skadegörare föreligger behövs emellertid ett flertal organismer för en framgångsrik biologisk bekämpning. Organismer för bekämpning av samma skadegörare kan dessutom ha sin optimala bekämpande verkan vid olika tider under växtsäsongen. Det är därför viktigt att erforderliga organismer för biologisk bekämpning finns att tillgå.

I Sverige förekommer biologisk kontroll mestadels i växthus. Bekämpningen kan ske genom en varaktig etablering, organismen förökar sig i växthuset och ger en varaktig kontroll, eller genom en upprepad utsättning av en organism som inte överlever i tillräcklig mängd för att utöva en varaktig kontroll. Även om bekämpningen sker i växthus är det troligt att de organismer som används för biologisk kontroll också kommer till miljön utanför växthuset.

Kemikalieinspektionens policy

Inget kemiskt eller biologiskt bekämpningsmedel får säljas eller användas utan godkännande från Kemikalieinspektionen (KemI) enligt svensk lag. Ett medel godkänns först om det är godtagbart ur hälso- och miljösynpunkt och om det finns ett behov av medlet.

KemI anser att biologiska bekämpningsmedel inte bör ha skadliga effekter på ekosystem utanför den odling där de används. Som utgångspunkt gäller därför att de organismer vilka används för biologisk kontroll antingen ska vara naturligt förekommande i svensk miljö, eller sakna förmåga att varaktigt kunna etablera sig där. Kan man belägga att arten förekommer i den svenska faunan anser KemI att det ur miljöperspektiv inte finns något hinder för ett användande i biologisk bekämpning.

Förmågan att klara en vinterperiod är av stor betydelse för bedömningen av främmande arter. Tropiska eller subtropiska arter används oftast i växthus där miljön skiljer sig väsentligt från den utomhus. Därför kan användandet av främmande arter vara önskvärt ur effektivitetssynpunkt. För att av KemI bedömas som acceptabla ska dessa organismer inte kunna anpassa sig till ett svenskt klimat och en svensk vinter.

I de fall där främmande arter förefaller kunna etablera sig i svensk miljö är utgångspunkten att de inte ska få användas för biologisk bekämpning. Man tar dock hänsyn till om arten har ett begränsat värdspektrum eller om det kan beläggas att den endast angriper organismer som förekommer i växthus men som saknas i övrigt. I ett sådant fall vägs även nyttan av organismen in i bedömningen.

Spridning av gener?

De organismer som odlas för biologisk kontroll utsätts för någon form av selektion, vanligen oavsiktligen. De individer som är bäst anpassade till de förhållanden som råder vid odling torde därför lättast kunna sprida sina gener bland de odlade individerna. När det gäller arter som förekommer naturligt i Sverige kan det inte uteslutas att gener sprids från odlade individer till vilda populationer. Vilken inverkan sådan genspridning har på naturliga populationer är oklart. En selektionen för anpassning till de förhållanden som råder i Sverige verkar troligen mot en sådan spridning av gener från odlade individer. Det förekommer även att arter med asexuell reproduktion används i biologisk kontroll. Organismer med asexuell förökning har mekanismer att förändra sitt genetiska material. I dessa fall förekommer ingen genetisk påverkan av en naturlig population. Däremot kan en konkurrens uppstå mellan introducerade stammar och naturliga. men främmande gener sprids ej mellan populationer.

Hälsoeffekter

Om en organism kan orsaka hälsoproblem för användaren är detta en försvårande omständighet för en registrering av medlet. Det finns dock få fall rapporterade om hälsoproblem orsakade av biologiska bekämpningsmedel. Däremot finns fall där arbetare vid odling av insekter och kvalster för biologisk bekämpning eller vetenskapliga ändamål har utvecklat överkänslighet mot flyktiga ämnen eller partiklar från insekter eller kvalster.