Får vi presentera: Biodiverse på ett nytt sätt! Efter att i nästan tio år haft samma form, men naturligtvis med ett skiftande innehåll, förnyar vi oss nu och gör om hela layouten. Dessutom blir det flerfärgstryck. Det är roligt att kunna göra en förhoppningsvis ännu trevligare produkt, vilket ni läsare som har visat så stor uppskattning och efterfrågat Biodiverse inspirerar oss till. Innehållet har utvecklats i takt med CBM:s utveckling under de 10 år vi varit aktiva, och Biodiverse har kommit att bli något av ett diskussionsforum. Vi fortsätter med detta, men har samtidigt ambitionen att varje nummer av Biodiverse skall ha ett tema så att tidningen inte bara är något man bläddrar i och sedan slänger. Vi vill att enskilda nummer skall kunna användas till exempel i undervisning eller inför ett seminarium.

Detta nummer av Biodiverse har som tema Etnobiologi, och det av flera skäl. Ett är att vi i dagarna kommer ut med del två i vår bokserie Etnobiologi i Sverige. Första delen, som kom ut för några år sedan, hette Människan och naturen. Nu kommer Människan och växterna och lagom till Linnés 300 årsdag 2007 kommer Människan och djuren. Denna bokserie är något av en bas i CBM:s arbete med etnobiologi som sker i samarbete med ett antal olika museer, institutioner och organisationer. I detta nummer av Biodiverse har vi plockat in ett antal avsnitt ur Människan och växterna och vill på så sätt ge läsarna ett smakprov på vad boken innehåller. Samtidigt som denna bok kommer ut hälsar vi också Vagn Brøndegaard välkommen till Uppsala, där han kommer att promoveras till hedersdoktor vid SLU. CBM föreslog Vagn till hedersdoktor eftersom han gjort en stor och betydande insats för etnobiologin internationellt. Hans stora verk om etnobiologin i Danmark var en direkt inspiration för oss att komma igång med bokverket Etnobiologi i Sverige.
Varför är då etnobiologi viktigt? Jo, etnobiologi handlar om hur människan genom tiderna och idag har använt sig av djur, växter och svampar. Dels kan man säga att etnobiologin är en del av vår kulturhistoria – den hjälper oss att förstå människors villkor och hur vi kommit att påverkas av och påverkar naturen. Etnobiologin har också en rent praktisk utgångspunkt i och med att en hel del traditionell kunskap kan användas när vi idag utvecklar nya produkter och nya sätt att hållbart nyttja naturen. För urfolk som samerna är etnobiologin viktig då de traditionella kunskaperna om naturen är en påtaglig del i deras identitet. Likadant är det för många traditionella ”naturbrukargrupper” som till exempel skärgårdsfiskare.

Men till sist vill jag framhålla att etnobiologi är kul. Det är stimulerande att lära sig om hur man har nyttjat olika växer som läkemedel eller hur man kunnat få fram fibrer ur olika vilda växter för att kunna tillverka rep, nät och andra mer eller mindre enkla ting.