Porpoloma metapodium är ett av de tydligaste exemplen på arter som i nästa revision av rödlistan kommer att bedömas efter kriterie A, som handlar om populationsminskning.

Habitatförlusten av extremt utmagrad mark är mer än 50 % på 20 år. Den kommer alltså att flyttas en rödlistekategori från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN).

Svartnande narrmusseron växer i mossiga betes- eller slåttermarker, helst i skogs- och bergstrakter, t.ex. på fäbodvallar. Den är grå och köttig, med något fnasig hatt och tjocka glesa skivor. Mjöllukten och färgreaktionen hos sporerna gör att den lätt kan skiljas från andra grå musseroner och grå vaxskivlingar.

Svartnande narrmusseron är funnen på några tiotal platser från Skåne till Jämtland. Den är rödlistad i Danmark, Norge och Tyskland, och känd från bl.a. Skottland och bergstrakter i Mellaneuropa.

Arten kräver fortsatt bete eller slåtter på de lokaler där den fortfarande finns kvar. Nedfallet av kväve är svårt att hantera. För svartnande narrmusseron och flera andra rödlistade svampar gäller det dock att bevara kvarvarande, ännu hävdade, ogödslade fodermarker. Andra gräsmarkssvampar med samma problem är tennvaxskivling Hygrocybe canescens och sepiavaxskivling H. ovina.