Uppsalabarn i Stadsskogen. Även som nyblivet reservat riskerar skogen att exploateras med en trafiktunnel. Foto: Malin Birgersson
Foto: Göran Adelsköld
I dagens samhälle ställs allt högre krav på att städernas grönområden och biologiska mångfald bevaras. De nationella miljömålen och Agenda 21 ger tyvärr inte mycket ledning för hur detta ska genomföras och övervakas. Den fysiska planeringen i kommunerna står inför en svår utmaning och det finns ett behov av välutvecklade metoder för att prediktera arters förekomst. Kan prediktion och scenarioteknik användas för att förutse konsekvenserna av olika regionala och kommunala planer?
Sveriges städer ökar i befolkningsmängd, men inte så mycket i areal. Orsaken är att den fysiska planeringen under de senaste decennierna inriktats på förtätning av städerna, vilket inneburit att många grönområden naggats i kanten eller försvunnit helt. Invånarna förlorar kontakten med naturen och arters livsmiljöer försvinner. Ur detta har forskningsområdet urban ekologi vuxit fram, vilket innebär att man studerar staden som ett ekosystem och hur vårt levnadssätt påverkar omgivande ekosystem.
Den allmänna uppfattningen tycks vara att städer inte är av något naturvårdsintresse, men trots allt är många städer ursprungligen lokaliserade i artrika områden med höga värden för flora och fauna. I många städer har unika miljöer bevarats för vissa arter. På landsbygden däremot, har dessa miljöer nästintill försvunnit vilket har orsakat att många arter idag är rödlistade. I exempelvis Stockholm finns värdefulla biotoper såsom Djurgårdens gamla ekar. Eken anses vara den organism som utgör livsrum för flest arter i Sverige och dessutom är ek det trädslag som ger husrum till flest rödlistade arter. Däribland finns bredbandad ekbarkbock som är en bofast, Akut hotad (CR) art som efter 1980-talet bara påträffats i Stockholms stad. Stockholm är dock inte problemfritt och minst 25% av de 412 rödlistade arterna som noterats där är antagligen försvunna1, eftersom de ej påträffats efter 1974.
För att uppnå våra miljömål är det viktigt att identifiera och prioritera stadens unika miljöer för olika arter och ta hänsyn till dessa i planeringen. Ett sätt att identifiera dessa miljöer är att göra urban-ekologiska studier av landskapets mönster och strukturer. Dagens landskapsanalyser utförs ofta med hjälp av GIS. Fördelen är att stadens nuläge kan skildras och att olika scenarier kan modelleras, något som tidigare varit för komplext och tidskrävande att göra manuellt. I min egen studie2 med prediktioner av sju olika fågelarters förekomst i Stockholms stad, har kommunens biotopkarta3 visat sig ovärderlig. Med observationer från Artportalens rapportsystem är det i studien möjligt att jämföra två olika prediktionsmodeller och att kvantifiera bra fågelbiotoper. Härigenom blir det möjligt att studera hur Stockholm stads expansionsplan kan komma att påverka arterna.
I juli 2004 infördes ett EU-direktiv4 som kräver att varje kommun/myndighet ska genomföra en strategisk miljöbedömning (SMB) för varje plan och program5. Prediktioner kan utvecklas till ett kraftfullt verktyg vid planering för att förutsäga konsekvenserna av olika scenarier. Det kommer att bli ett naturligt redskap för att utföra en SMB och kommer sannolikt att få allt större användningsområde.