Göran Enander. Foto: Michael Ekstrand.

Hej, Göran Enander. Vad gör du nu när du inte längre är GD på Skogsstyrelsen?
– Jag sitter för tillfället på Miljödepartementet och arbetar med en del frågor i havsmiljöproppen. Sedan i september har jag inte ägnat mig alls åt skogsfrågor.

Har du helt lagt skogen åt sidan?
– Ja, för tillfället, men det betyder inte att jag ofta tänker på frågor som rör skog och biodiversitet! Normalt ger jag dock inga intervjuer. Nu är andra personer ansvariga.

Hur ser du på sektorsansvaret, fungerar det?
– Sektorn har inte klarat vare sig produktions- eller miljömålen kan man ju konstatera, men principen att ansvaret ska ligga på dem som utövar verksamheten tycker jag är rätt. Det är ju inte bättre att övriga samhället ska ta det. Men det bygger på att det finns en bra uppföljning och en tydlig lagstiftning så att man vet vad som förväntas.

Har vi en bra uppföljning då?
– Ganska bra tycker jag, men det går ju alltid att förbättra. Vi vet hyfsat bra vad som händer på enskilda hyggen, sammantaget på hyggen och vad som är skyddat men de storskaliga effekterna av det moderna skogsbruket har vi inte tillräcklig kunskap om. Dessutom finns det brister i möjligheten att följa upp det. Där borde t.ex. NILS och Riksskogstaxeringen kunna kompletteras med bl.a. en bättre koppling till vad som händer med biologisk mångfald.

Foto: Johan Samuelsson

I den uppföljning som finns är det ju lätt att tolka in att det här med naturvårdshänsyn är konjunkturkänsligt. Är inte det ett problem?
– Det kan låta konstigt, men för mig som har arbetat länge i gränslandet mellan politik och förvaltning är det inget konstigt. Sektorsansvaret påverkas naturligt av den allmänna opinionen och konjunkturen, men det är klart att i en högkonjunktur måste bevarandesystemen vara starka och de som jobbar med det ha integritet. Men det är ju inte heller acceptabelt att man inte når upp till hänsynsmålen, vilket ju är ett faktum. Problemet är att det inte finns så mycket styrmedel att ta till.

Borde man kanske skriva om skogsvårdslagen?
– Nja, man skulle komma långt om man följer den  lagstiftning som finns, både på skogsskötsel- och miljösidan. Visst skulle lagen kunna bli tydligare. Skogsvårdslagen är ju ursprungligen en produktionslag där man har lagt in delar om miljöhänsyn. Skulle man verkligen jämställa målen räcker det nog inte med att ändra i någon portalparagraf utan i en hel del följdparagrafer. Hänsynsparagrafen är en sådan som man skulle behöva förtydliga och ge mer muskler.

Vad tycker du behövs för att underlätta sektorernas arbete att bedriva bra naturvård?
– Näringen behöver svar på hur olika åtgärder i vardagsskogbruket faktiskt inverkar på exempelvis biologisk mångfald. Vilka är de effektivaste åtgärderna? Samtidigt behöver samhället få klarhet i effekterna av de storskaliga förändringarna som nu sker! Successivt kommer nästan hela landskapet att brukas med ett  konventionellt skogsbruk. Vad har allt större arealer av tätare och allt mer homogena skogar för betydelse för biologisk mångfald? Det har vi dålig kunskap om. Vi behöver också snarast få fram mer forskning om vilka effekter klimatförändringen har på ensartade skogar och homogena ekosystem.

Skogsstyrelsen skriver i den fördjupade utvärderingen Levande skogar hösten 2007 att miljökvalitetsmålet Levande skogar inte kommer att nås med gällande mål. Samtidigt fick ni mycket kraftig kritik för de nya mål inför 2020 på arealer av skyddsvärd produktiv skogsmark som ni lade fram. Hur ser du på det?
– Ja det blev en väldig diskussion, men jag ville att vi skulle ta fram en sakligt grundad rapport. Vi tog därför fasta på vad forskare hade kommit fram till. Det fanns också ett tydligt internationellt åtagande genom EUs och FNs mål för biologisk mångfald samt ett ambitiöst Riksdagsmål om Levande skogar. Eftersom vi hade i uppdrag att redovisa de åtgärder som krävs för att vi ska nå miljökvalitetsmålen 2020 var det naturligt att landa på de förslag på nya mål som lade vi fram.

Så du kan egentligen inte förstå kritiken?
– Nej, eftersom den inte alls handlade om de sakbedömningar som vi gjorde.

Vad ska du göra härnäst?
– Från och med april vet jag faktiskt inte. Men då är det ju vår, så till att börja med ger jag mig nog ut och skådar lite och sedan kommer ju alla blommor!