I områden med varg i Grekland, Italien, Rumänien och Spanien har jag haft förmånen att få träffa herdar och samtala med dem om hur de skyddar sina djur. De har varit utrustade med skjutvapen eller bara en grov påk och några har haft hundar med sig. Hur representativa dessa herdar är, är svårt att veta, men det har varit intressant att ta del av deras syn på vargen.

Speciellt minns jag en man i trakten av Leon i norra Spanien med en jättelik hund och en stor hjord av får och getter. På vår fråga om han hade problem med vargar svarade han nekande. Han fanns ju där, och dök vargarna upp, så jagade han och hunden bort dem. Det var inte länge sedan det hade hänt och när han berättade sprack han upp i ett brett leende. Vargen hade visserligen hunnit ta ett får – och det verkade som om det mer var herdens än vargens fel – men sedan hade hunden jagat den över fälten och upp i skogen i riktning mot de närliggande utlöparna av Kantabriska bergen. Den vargen skulle han nog slippa besväras av i fortsättningen.