Kungen på väg in för att lyssna på sin födelsedagspresent. T.v. syns Uppsala universitets rektor, SLU:s rektor och t.h. landshövdingen i Uppsala län samt Paul Cox.
Foto: Mats Gerentz
Installationen skedde i närvaro av kungen, som därmed äntligen fick träffa sin 50-årspresent. Professuren med titeln Konung Carl XVI Gustafs gästprofessur i miljövetenskap är en födelsedagspresent från forskningsstiftelserna MISTRA och STINT.
Paul Cox’ installationstal hade titeln ”The unfinished journey of Carl Linnaeus”. Åhörarna i aulan på SLU lyssnade mycket intresserat när den nyinstallerade professorn berättade om den unge Linnés lappländska resa. Full av entusiasm berättade Paul Cox om när han fick ta del av Linnés originaldagbok från resan, med noggranna anteckningar och skisser från mötena med det samiska folket.
Bok om svensk etnobiologi
Linné var en föregångare inom etnobiologi, läran om traditionell användning av växter och djur. I och med det nu påbörjade etnobiologiska projektet i Linnés anda kommer det arbete som han påbörjade 1734 att kompletteras. Paul Cox kommer att besöka CBM under flera års tid för att arbeta med svensk etnobiologi. Insamlandet av de folkliga kunskaperna ska utmynna i ett stort bokverk: Etnobiologi i Sverige. Första bandet beräknas vara färdigt år 2000.
En livs levande Linné
– Jag undrar vad Linné själv skulle ha sagt om det här arbetet, frågade Paul Cox retoriskt. Då hördes plötsligt höga rop och ett tumult utbröt längst bort bland publiken.
– Vad är det här? Vem är du? Hur vågar du gräva fram min gamla dagbok?, ropade någon. Det visade sig vara ingen mindre än Linné själv, alias Hans Odöö, som kom för att be professor Cox förklara sig. Skrattande fick kungen och alla andra se hur en småilsken Linné läxade upp professorn. Paul Cox försökte i sin tur förklara det unika med Linnés arbete och det viktiga med kunskaper i etnobiologi. Linnés ilska avtog och han satte sig ner för att lyssna på resten av talet.
Professor Cox berättade om sina resor till Samoa och möten med de mycket kunniga medicinkvinnorna där. De använder sig av en mängd olika kurer gjorda av växter och djur från regnskogen.
Genom etnobiologiska kunskaper kan nya sätt att använda sig av naturens rikedomar upptäckas, bl a i framtida kretsloppssystem och i födo- och läkemedelsindustrin. En traditionell samoansk kur mot gulsot har t ex visat sig vara ett lovande botemedel mot AIDS. Modern bioteknologi bidrar till att det idag går att nå längre i arbetet än tidigare.
Linné, som suttit tyst och lyssnat, blev övertygad och de två etnobiologerna skildes åt som vänner.
Efter installationen bjöds kungen och de andra gästerna på lunch i kårhuset på Ultuna. Därefter hade CBM en mottagning på Naturicum.
– Jag är mycket glad, sa en nöjd Paul Cox efter den långa dagen med tal, journalister, kungabesök och inte minst ett möte med en uppstånden Carl von Linné.