Naturen ger oss upplevelser dagligen, på väg till eller ifrån arbetet, skolan eller dagis. En flock sidensvansar i rönnen som dignar av mogna röda bär. En vaksam skata som bockar och trixar med stjärten. En koltrast som sprätter bland torra löv på jakt efter insekter. Små naturupplevelser som finns nära oss, åtminstone så länge vi omges av träd, gräs och stenar.
Nio grundregler
Upplevelsen kan bli ännu större med lite grundläggande kunskap om biologisk mångfald. Med Närnaturboken vill vi inspirera, ge kunskap och verktyg till alla som arbetar med detta. Boken är ett samarbete mellan Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och Centrum för biologisk mångfald (CBM). Vi presenterar mer än 300 olika idéer för hur man kan utveckla den biologiska mångfalden i närmiljön. Idéerna samlas kring en ryggrad av nio grundregler som vi anser borde genomsyra all kommunal planering: att göra naturen tillgänglig, att bevara vild natur, att värna vattnet, att bevara och skapa gröna samband, att göra svarta ytor gröna, att skapa lika många kvadratmeter ny grön yta som bebyggs, att skapa vilda rum i parker och närnatur, att lösa djurens bostadsbrist, samt att utrota den biologiska analfabetismen.
Grundreglerna behövs som en motvikt till de planinstrument som styr stadsutvecklingen. Idag naggas parker och närnatur i kanten. Vi får allt mindre kontakt med biologisk mångfald. De växter eller djur som vi inte längre ser, anser vi oss heller inte ha behov att sätta namn på. När ingen längre kan namnen blir vi naturanalfabeter. Då får vi svårare att inse betydelsen av att rädda aspgelélaven, hålträdsklokryparen eller den vitryggiga hackspetten.
Mest akut i storstäder
För två år sedan gjorde SNF en enkätundersökning i landets 290 kommuner. Vi ställde, med utgångspunkt från våra grundregler, tio olika frågor om vad de gör för att skapa grönare tätorter. Totalt svarade 159 kommuner (55 %) på enkäten. Sveriges grönaste kommuner är enligt enkäten Stockholm, Örebro, Trollhättan, Norrköping och Huddinge. Det är storstäderna som har störst problem med utarmning av grönstrukturerna. Därför är det också naturligt att de har kommit längst i arbetet med att få en grönare stad. En glesbygdskommun påpekade i sitt svar att ”hela vår kommun är vildmark och vi behöver snarare mer asfalt”. Flera andra mindre kommuner fanns dock med bland dem som fick höga poäng i enkäten.
Sammanställningen visade att närnaturfrågorna finns på kommunernas agenda, men att det behövs mer idéer, resurser och pengar. Vi tror att Närnaturboken i kombination med olika statliga investeringsstöd kan vara till god hjälp för att komma vidare. Låt närnaturen leva!