Tidigt på morgon den 18 mars fick jag det mycket tragiska meddelandet att min nära vän och medarbetare Börge Pettersson hade avlidet i en hjärtattack på Borneo. Han var ute på en regnskogsvandring tillsammans med studenter och andra lärare och hade bara några minuter före sin död, just som så många gånger tidigare på ett vetenskapligt men humoristiskt sätt demonstrerat en del av vår jords fantastiska biologiska mångfald, i detta fall ett bi.
Börge var en fantastisk utomhuspedagog, det var ute i naturen som han kunde trollbinda sina lyssnare med detaljerade beskrivningar av hur till exempel en speciell stekel pollinerar en särskild orkidé. Men han var mycket mer än så, han var oerhört allmänkunnig som biolog, han hade ett mycket stort hjärta och ställde alltid upp för de som behövde hans hjälp.
Det som var så märkligt med Börge var att faktiskt fungerade som en levande uppslagsbok om alla sorters natur runt om i världen. Att ha en encyklopedisk kunskap kanske ibland förknippas med tystlåtenhet och inbundenhet, men dessa epitet passade verkligen inte in på Börge. En fantastisk humor och hjälpsamhet mot andra människor gjorde att Börge hela tiden inspirerade andra i stort och smått.
Börge var smålänning. Det var Linné också brukade Börge påpeka. Börge kände sig verkligen befryndad med Linné och hade samma breda naturintresse som Linné en gång hade. Börge Pettersson föddes den 24 januari 1944 på gården Björknäs strax norr om småländska Lammhult. Han hade knappt börjat skolan då han fick reda på att han skulle få en fågelbok i födelsedagspresent. Han var så ivrig att få boken att han tjatade till sig den redan innan han hade fyllt.
Börge studerade biologi i Lund och arbetade några år på Limnologiska instutitionen. Därefter gick han på lärarhögskolan och kom att arbeta som biologilärare på flera platser i Skåne. Är man biologisk allätare är det inte konstigt att man blir intresserad av Afrika. Och om man som i Börges fall dessutom är intresserad av att bistå förtryckta människor, blir det naturligt att försöka finna arbete med anknytning till både biologi och humanism i Afrika. För Börges del blev det som biologilärare i Pemba i norra Mocambique i slutet av 1970-talet.
I Mocambique blev Börge allt mer intresserad av orkidéer vilket resulterade i att han väl hemkommen till Sverige började som doktorand på Institutionen för systematisk botanik i Uppsala, där han disputerade 1980. Börges doktorsarbete kom att handla om systematiken hos orkidésläktet Nervillia som har sin utbredningsmässiga tyngdpunkt i sydöstra Afrika. I Uppsala fick Börge också kontakt med en rad andra Afrikaforskare. Börge medverkade här i internationellt uppmärksammade studier rörande pollinationsbiologin hos ett antal orkidéarter från Madagaskar.
I Uppsala blev Börge också ledamot av Kollegiet för tropisk ekologi som har som huvudsakliga arbetsuppgift att dela ut Minor Field Studies-stipendier till studenter som vill göra examensarbeten inom ämnet tropisk ekologi. I detta sammanhang kom han att handleda många studenter och undervisa på många fältkurser i Tanzania.
1996 anställdes Börge på det då nystartade Centrum för biologisk mångfald i Uppsala. En av Börges första arbetsuppgifter var att tillsammans med Thomas Elmqvist dra igång en internationell magisterkurs i biologisk mångfald. Under denna kurs undervisade Börge både på Hawaii och i Costa Rica.
Under de senaste åren hade Börges uppmärksamhet kommit att riktas alltmer mot etnobiologi och tätortsnära natur. Intresset för hur människan utnyttjar naturen och hur naturen har påverkat människans liv fick Börge också utlopp för genom sitt arbete med CBM:s etnobiologiska projekt. Börge kom här att samarbeta med Håkan Tunón, Ingvar Svanberg och Mattisas Iwarsson. I bokverket Etnobiologi i Sverige skrev och redigerade Börge artiklar och hämtade fram bildmaterial. Inte minst var Börge här en fantastiskt noggrann korrekturläsare.
Börges arbete med tätortsnära natur kom att innebära ett nära samarbete med Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet. Nyligen har CBM i samarbete med dessa organisationer gett ut en bok om närnatur, Närnaturboken. Börge har tagit ett stort antal bilder till boken, arbetat med bildtexter och gjort mycket redigeringsarbete. Men det är hans många lysande idéer om hur man gynnar den biologiska mångfalden i tätorter som är hans stora bidrag. Det var inte bara metoder för att gynna vilda bin, fladdermöss, igelkottar och fåglar som var Börges insats – än mer var det kanske hans sätt att både berätta om tätortsnaturen med ord och framförallt bild som kom att inspirera många. Börge hade fotograferat naturen ända sedan 60-talet. Digitalkameran använde också Börge för att utforska naturfenomen som var mindre väl dokumenterade tidigare.
Börge inte bara studerade och dokumenterade han utförde också mängder med praktiska experiment för att undersöka hur man kunde gynna mångfalden där man bodde. Framförallt gjorde han detta tillsammans med sambon Gudrun i sommarstugan utanför Norrtälje. Att besöka denna sommarstugetomt var som att guidas genom fullfjädrat upplevelsemuseum. Börge såg också till att det gjordes mycket för den vilda mångfalden på SLU:s campus i Uppsala.
På nätet gjorde han en mycket stor pedagogisk insats genom att vara ett ankare i uppbyggandet av websiten Ett myller av liv. Den vänder sig framförallt till gymnasiet och är tänkt som en utbildningssite om biologisk mångfald. De flesta bilder, och de är i det närmaste oräkneliga, tog Börge själv, och stora delar av texten är också skrivna av Börge. Även om ”Myller” är lanserat som en site för gymnasiet finns här massor med bra information att hämta för alla som intresserar sig för biologisk mångfald. Det jag framförallt tycker är inspirerande med ”Myller” är de många nya vinklingar som Börge tillsammans med de andra myller-konstruktörerna har åstadkommit.
Vi har förlorat en vän och inspiratör, och vår sorg är stor, men samtidigt bär vi med oss Börge i ett ljust minne, och både hans kunskaper och attityder tror jag kommer att bli till stor inspiration för många av oss. Vi förknippar Börge starkt med tropiskt biologiskt arbete, närnaturarbete, etnobiologiskt arbete, systematiskt arbete och Afrika-relaterat arbete som ligger framför oss. Samtidigt kommer vi ofta att stå frågande – vi kan ju inte längre fråga Börge om allt de han kunde. Vi kommer att få klara oss själva och glädja oss åt minnet av denne inspiratör och glädjespridare.