Hur många miljökonsekvensbeskrivningar som görs i Sverige årligen är det nog ingen som vet, men sannolikt är antalet närmare tusen. Variationen är dock mycket stor. I vissa kommuner görs det kanske ett hundratal, medan det i andra endast görs några enstaka.
Det första problemet med den här studien var att få tag på MKBdokument och att få reda på hur många MKB:er som verkligen har gjorts. Något heltäckande register finns inte, varken nationellt eller regionalt. I stället fick vi leta oss fram via kommuner, länsstyrelser, miljödomstolen och andra myndigheter. Slumpvis valdes 55 kommuner ut och från dessa försökte vi få fram alla MKB:er som gjorts under åren 2000 till 2002. Studien berör MKB:er både enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, och vi har granskat en mängd tänkbara sektorer (järnväg, väg, industri, energi mm). Hittills har bortåt 200 dokument granskats.
Konsekvensen på naturmiljön
Undersökningen fokuserades i första hand på beskrivningen av naturmiljön och hur man hade bedömt projektens eller planernas effekter och konsekvenser på naturmiljön. Med effekter menas i detta sammanhang vilka direkta effekter arbetet får exempelvis i form av att en viss biotop försvinner. Med konsekvenser menas en mer långsiktig påverkan t.ex. om konkurrensförhållandet mellan arter påverkas genom att en viss art försvinner på grund av ingreppet, eller att en gradvis fragmentering leder till barriäreffekter ellerkanteffekter som på sikt förändrar faunan och floran. Biologisk mångfald är ett tämligen vitt begrepp som på något sätt måste reduceras för att kunna analyseras. I den här studien valde vi att titta på effekter och konsekvenser på arter, biotoper och strukturer, på objektsnivå och på landskapsnivå. Lite extra vikt lades vid rödlistade arter, skyddade arter och skyddade områden. Det studerades också vilket underlag som fanns till grund för bedömningarna, t.ex. i form av inventeringar, referenser eller expertis, och vilken kompetens författarna till MKB-dokumenten hade.
Alla skildrar inte naturmiljön
Resultatet visade att de flesta dokumenten, drygt 70 %, på något sätt beskriver naturmiljön (Fig. 1). Av de MKB:er som inte beskrev naturmiljön berörde ungefär hälften projekt där det inte heller var motiverat att beskriva den. En ganska stor andel, knappt 60 %, av MKB-dokumenten beskrev även effekter på naturmiljön. Beskrivningar av konsekvenser var däremot ett sällsynt inslag i MKB-dokumenten. Av de som beskrev effekter handlade det främst om hur arter och biotoper påverkades på objekts- eller beståndsnivå. Hur landskapet som sådant påverkades togs sällan upp, och när det skildrades rörde det sig främst om de estetiska värdena (Fig. 2). Majoriteten av dokumenten som behandlade naturmiljön gjorde det i några korta meningar där det ofta slogs fast att fauna och flora inte skulle komma att påverkas av ingreppet. När vi granskade vilket underlag som låg till grund författarens bedömning visade det sig förvånande nog att en relativt stor andel av MKB-dokumenten inte refererade till något underlag alls (Fig. 3).
Hur är detta möjligt?
Detta tydde på att det antingen var brister i källhänvisningarna eller också hade man helt enkelt gjort en egen bedömning på plats.
Miljökonsekvensbeskrivningar kan inte betraktas som objektiva granskningar av olika alternativ. De var påfallande ofta positiva till ingreppen och det märks att verksamhetsutövaren har haft ett stort inflytande direkt eller indirekt över dokumentet.
Bra MKB:er fanns också!
Nu fanns det naturligtvis också undantag, det vill säga riktigt bra MKB. För att finna dem måste man emellertid söka sig till större projekt, t.ex. stora vägprojekt. Några av dessa mer omfattande MKB-arbetena kommer att granskas ytterligare av CBM i en mer kvalitativ analys. Syftet med detta är att studera hur processen fungerar när den fungerar som bäst och vilka begränsningar som finns när man verkligen satsar på MKB. Vilka redskap och vilka underlag saknas, och vilka möjligheter finns det att förutse konsekvenserna av olika alternativ?
Det är helt uppenbart att det krävs förändringar om man vill få ett fungerande och effektivt instrument för att granska miljöpåverkan. Det är också tydligt att många fler utvärderingar av MKB:er behövs för att analysera vilka brister som finns. Det är både tidskrävande och dyrt att göra MKB:er på ett bra sätt. Samtidigt är det också svårt att verkligen kunna dra någon lärdom av de MKB:er som görs. Detta beror delvis på svårigheten att få fram de faktiska dokumenten, vilket gör det resurskrävande redan att försöka få tag på MKB:er att utvärdera.
Det görs mycket sällan någon granskning av vad som verkligen hände på grund av ingreppet. I vilken omfattning inträffade de effekter eller konsekvenser som förutspåddes i MKB:erna? Blev inverkan kanske rent av värre än förutspåtts? Hade andra alternativ faktiskt varit bättre? Det kanske behövs någon eller några oberoende utredare som kan granska hur det verkligen blev och om MKB:erna faktiskt har en reell betydelse för miljön eller handlar det bara om ett spel för gallerierna.
