Att införa ett naturpolitiskt ramverk är ett gemensamt förslag från ett 50-tal ledande forskare, experter och representanter från civilsamhället och publicerades i en debattartikel i Göteborgsposten i juli 2024, citerat ovan. Bakgrunden är tvåfaldig. I Världsekonomiskt forums årliga globala riskrapport för 2024 lyfts förlusten av biologisk mångfald som en av vår tids största globala utmaningar. Riskerna för de naturnyttor vi beror av förväntas öka med tiden och påverka viktiga delar av samhället såsom livsmedelssäkerhet och ekonomi. Samtidigt har Sverige haft de största neddragningarna i naturvårdsbudgeten någonsin, och ett minskande stöd för att våra näringar så som skogsbruk, jordbruk och fiske ska bli hållbara.
För att kunna hantera naturkrisen och ge biologisk mångfald den plats den förtjänar i politiken föreslår vi författare i artikeln inrättandet av ett naturpolitiskt ramverk. Det bör omfatta:
Ett riksdagsbundet långsiktigt naturpolitiskt mål som inkluderar att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald i Sverige till 2030;- En naturlag som anger att varje regering vid varje ny mandatperiod tar fram en naturpolitisk handlingsplan som talar om vad som ska göras för att nå målet, och vilka resurser som avsätts för att nå dit;
- Ett naturpolitiskt råd som ger stöd till och utvärderar regeringens insatser.
Forskningsprogrammet Landpaths/Landsvägar
Den samlade forskningen visar att det främst är mänsklig påverkan som är orsaken till utrotning av arter och ekosystem (läs mer på sidan 6–7 i detta nummer) . Och alla samhällssektorer behöver bidra till att möta och åtgärda utmaningarna kopplade till biologisk mångfald. I det femåriga forskningsprogrammet Landpaths/Landsvägar (finansierat av Naturvårdsverket) vill vi svara på några av dessa utmaningar. Genom kritiska analyser och samproduktion mellan forskare och andra samhällsföreträdare vill vi hitta nya framtidsvisioner samt nya användbara vägar för styrning och förvaltning av mer multifunktionella svenska landskap särskilt i relation till biodiversitet. När det gäller till exempel odlingslandskapet tar vi upp Sveriges genomförande av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Kan användningen av dessa drygt 60 miljarder kronor bättre styra mot ett jordbruk där såväl matproduktion som biologisk mångfald kan samexistera hållbart?
Tuija Hilding-Rydevik, professor emeritus CBM, projektledare för delprojekt ”Jordbrukslandskap”, Landpaths.
Läs mer
Antonelli, A. m.fl. 2024. Utan biologisk mångfald har människan ingen framtid – inför en naturlag. Göteborgs-Posten 7 juli.