Många av dagens och framtidens naturvårdsproblem är alltför omfattande och viktiga för att bara forskarna ska stå för kunskapsinsamlingen. Miljöövervakning m.m. bidrar med stora datamängder men det krävs tillgång till storskalig, aktuell och lättillgänglig kunskap om arter och naturtyper. Den geografiska omfattningen och stickprovsstorleken för datainsamling som en naturintresserad allmänhet kan bidra med kan rent resursmässigt sällan uppnås med traditionella forskningsupplägg. Det finns således många exempel på naturvårdsproblem där icke yrkesverksammas medverkan i forskning är av stor betydelse. För bevarandet av hotade arter krävs ofta storskalig kunskap om var arterna finns och om de ökar eller minskar. För att upptäcka och förstå spridningen av främmande arter är det viktigt med en bred beredskap i samhället. För att öka förståelsen för hur klimatförändringarna påverkar migrationsmönstren för våra flyttfåglar eller lövsprickningen bland våra växter är det fördelaktigt med långa tidsserier över stora geografiska områden.

Vi kan alla bidra till en bättre kunskap om naturen

Med tillkomsten av Internet, sociala nätverk och smarta mobiler kan nu fler och fler människor bidra till vår förståelse av naturen utan specialistutbildning. Genom att engagera en bredd av människor direkt i vetenskapliga undersökningar och insamling av biologiska data ökar intresset och kunskapen hos allmänheten, vilket också kan leda till innovativa lösningar och insatser inom naturvården. Graden av allmänhetens medverkan i forskningsprocessen är beroende av projektets utformning och mål, och kan handla om allt från att bidra med data, via formulering av frågeställningar och utarbetning av metodik, till att hjälpa till med att tolka och sprida resultaten. Till de mest framgångsrika citizen science-projekten räknas de som ger de medverkande en specifik roll, både till pedagogisk förmån för dem själva och till förmån för projektets vetenskapliga mål. Allmänhetens medverkan inom forskning måste dock medföra en särskild granskning. Det faktum att ickespecialister samlar in data, ofta med varierande metodik och skev geografisk täckning, ger upphov till datakvalitetsfrågor och analytiska utmaningar som måste hanteras. Trender i rapporteringsindex kan visa på viktiga förändringar i naturen men också bero på t.ex. trender i rapporteringsvanor (se figur nedan).

Figuren visar ett rapporteringsindex för ärtsångarens ankomst under vårmånaderna sedan 1970-talet. Reflekterar indexet klimatförändringar? *10-talet omfattar endast tre säsonger.

Artportalen – en samlingsplats på nätet för arter och naturintresserade

Utvecklingen av IT- och e-infrastrukturen är en viktig förutsättning för den växande betydelsen av citizen science i samhället. Internet, geografiska informationssystem och bättre e-infrastruktur skapar ständigt nya förutsättningar för såväl insamling, kartering och lagring av biologiska data som för analys, socialt nätverkande och folkbildning. Via Sveriges rapporteringssystem Artportalen (www.artportalen.se) registreras och lagras idag mer än 3 miljoner nya artobservationer per år av den naturintresserade allmänheten, myndigheter m.fl. Vem som helst kan bli rapportör till Artportalen och enskilda rapportörer bestämmer själva vad de vill rapportera. Uppgifterna om fynden är fria att utnyttjas av såväl allmänhet, myndigheter, forskare, ideell naturvård som brukare av naturresurser. Dessa data bidrar nu till en databas som innehåller över 35 miljoner fynd av svenska djur, växter och svampar. Artportalen fungerar dessutom som en samlingsplats för nätverkande och kunskapsutbyte mellan naturintresserade. Vidare synar rapportörerna varandras fynduppgifter och det leder till en kvalitetshöjning av data. I Artportalen sammanställs också uppgifter från Flora- och Faunaväktarna, ett ideellt nätverk av naturintresserade personer som vakar över Sveriges mest hotade växter och djur. Allmänhetens data som samlas i Artportalen är väldigt värdefulla underlag för att följa utvecklingen i vår natur, och för att bedöma om vi uppnår de nationella miljömålen och våra internationella åtaganden.

Diagrammet visar antalet artfynd i Artportalen för respektive årtionde sedan 1970-talet. Observationer före rapporteringssystemets tillkomst år 2000 har registrerats i efterhand.

Vetenskap av folket, för folket!

Det bästa sättet för allmänheten att förstå och uppskatta vetenskapen är att delta i den. Kunskapsförmedlingen som uppnås genom citizen science saknar motsvarighet inom mer traditionell forskning. Med ökad vetenskaplig kunskap och färdighet skapas en positiv attityd till både vetenskap och natur, vilket även ökar förmågan och viljan att engagera sig i naturvårdsproblem. En högre grad av samverkan med en bredd av människor med olika bakgrund, utbildning och sociala förhållanden leder också till nya innovativa lösningar, synergier och ändrade beteenden. Samtidigt är det viktigt att de medverkande tycker att det är roligt och givande att engagera sig, att de får något tillbaka i form av naturupplevelser, motion, gemenskap med andra naturintresserade, och att de får vetskapen om att de gör skillnad för bevarandet av de värdefulla levande resurserna.