En fråga som ofta kommer upp är hur mycket skogsbruket i Sverige påverkar den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald består av flera olika komponenter som kan studeras i olika geografiska skalor, men ofta är det bevarandet av arter på nationell nivå som väcker mest intresse. Ett stort problem när man studerar skogsbrukets konsekvenser på biologisk mångfald i fält är att det alltid uppstår en tidsfördröjning från det att markanvändningen förändras tills det börjar märkas i artantal och artsammansättning. Denna fördröjning blir längre ju större geografisk skala man studerar. Därför är den biologiska mångfald vi nu kan se resultatet av händelser under de senaste århundradena, och det som görs idag får konsekvenser för biologisk mångfald under lång tid framöver.
- Vågbandad knäppare är en art som är beroende av död ved och som drabbas hårt när omloppstiderna i skogsbruket blir kortare. Trots det är den inte rödlistad. Foto: Erik Sahlin.
Ont om död ved
Jämförelser på beståndsnivå mellan brukad och orörd skog visar att artrikedomen generellt är lägre i brukad skog. Bristen på död ved och riktigt gamla träd utgör de viktigaste skälen till detta. Omkring 25 % av alla skogslevande arter är beroende av död ved. Mängden död ved i en brukad skog är i storleksordningen en tiondel av mängden död ved i en orörd skog. Juha Siitonen har gått igenom alla finska skogslevande skalbaggar och kom fram till att 8 % av arterna är beroende av mera naturliga skogar, eftersom de inte kan överleva i skogsbestånd brukade med konventionella metoder. Reijo Penttilä kom fram till att för tickor var motsvarande andel 6 %. Såvitt jag vet har inga liknande genomgångar gjorts i Sverige, men andelarna borde bli ungefär desamma, åtminstone för boreal skog.
Andelen arter som är känsliga för skogsbruk skiljer sig säkert mellan olika djur- och växtgrupper, men situationen för skalbaggar borde ligga nära genomsnittet för alla djur- och växtarter. Om andelen arter som inte kan överleva i brukade skogar är 5–10 % innebär det att antalet sådana arter i Sverige skulle vara omkring 1 500–3 000, eftersom det uppskattningsvis finns 30 000 flercelliga arter i svenska skogar. Av dessa arter kommer många att kunna överleva regionalt, eftersom inte all skog brukas. Å andra sidan har jag och Oskar Kindvall utfört analyser som visar att även arter som idag finns i brukad skog kan löpa stor risk att försvinna på längre sikt. Detta beror på att i landskap som domineras av brukade skogsbestånd blir sannolikheten att dessa arter koloniserar nya områden lägre än sannolikheten för utdöende från enskilda bestånd.
Beräkningar ur rödlistan
Ibland räknar man arter på den svenska rödlistan för att få ett mått på hur mycket den biologiska mångfalden är hotad. Det finns 831 hotade (CR, EN, VU) arter som av ArtDatabanken har klassats som skogslevande. Den svenska rödlistan baseras på en analys av 42 % av landets inhemska flercelliga arter. För övriga djur- och växtgrupper är kunskapen för dålig för att rödlistekommittéerna skall kunna analysera tillståndet för dem. Om andelen hotade eller missgynnade arter är densamma bland de icke analyserade arterna som bland de analyserade, så skulle det verkliga antalet hotade arter vara 1 979. En mycket grov uppskattning skulle då indikera att det finns 2 000 arter vars långsiktiga överlevnad hotas av skogsbruket. Vissa faktorer tyder på att detta är en underskattning, andra att det är en överskattning.
Faktorer som tyder på underskattning är:
i) Att det uppstår tidsfördröjningar från det att mängden biotop minskar tills dess att antalet arter minskar. Arter dör alltså ut under en lång tidsperiod även efter det att landskapet omvandlats av skogsbruk. Sådana arter kännetecknas av minskande populationsstorlekar utan att mängden biotop minskar på samma sätt. Eftersom mätserier för populationsutvecklingen saknas för nästan alla skogslevande arter i Sverige rödlistas inte dessa, men många fler skulle förmodligen vara rödlistade om mer information hade funnits.
ii) Att även vissa artgrupper utanför skogen (till exempel sötvattenslevande) påverkas negativt av skogsbruk.
Källorna till överskattning består i:
i) Att det för dåligt kända arter finns risk att man underskattar utbredningen eller populationsstorleken. Detta har man dock försökt ta hänsyn till på ett systematiskt sätt i 2005 års rödlista (men inte tidigare), genom att för alla arter uppskatta hur stort mörkertalet är. Eftersom dessa mörkertal inte är publicerade är det dock svårt att bedöma hur väl detta fungerar.
ii) Det finns rödlistade skogslevande arter som knappast påverkas av skogsbruk. Det beror främst på att det finns arter som klassificerats som ”skogslevande” trots att de inte är knutna till träd eller beroende av det lokalklimat som trädskiktet skapar.
Detaljerade förutsägelser orimliga
Med tanke på det stora antalet arter förefaller det orealistiskt att man skulle kunna förutsäga med någon större noggrannhet hur biologisk mångfald påverkas genom att skaffa sig detaljerad kunskap om alla arter. En möjlighet är att istället använda mera generell ekologisk kunskap. Biologer har utfört hundratals studier som visar att det finns ett positivt samband mellan mängden biotop och antalet arter som kan fortleva i denna biotop. Detta samband använde Ilkka Hanski när han uppskattade att det i Finland finns 1 000 skogslevande arter som på lång sikt kommer att försvinna från landet på grund av att arealen naturskog är för liten. En känslighetsanalys visade att osäkerheten var ganska stor; uppskattningen varierade mellan 270 och 2 100 arter beroende på vilka antaganden som gjordes. I Sverige borde denna beräkning motsvara situationen i Norrland och norra Svealand, men dessutom tillkommer många fler sydliga arter. En sammanfattning av dagens kunskapsläge är att det finns i storleksordningen 1 000–2 000 arter som är hotade på grund av skogsbruket i Sverige. Man skulle kunna öka säkerheten i denna uppskattning genom att göra samma typer av analyser som man har gjort i Finland, men det finns inga enkla genvägar som gör att man dramatiskt kan förbättra kunskapsläget. Det finns förstås inte heller någon absolut sanning, utan man kommer alltid att kunna argumentera för olika angreppssätt och ha olika uppfattning om hur effekten av skogsbruk skall definieras.