Idag bygger vi vindkraftverk grunt, på mellan fem och fyrtio meters djup. Då utsjöbankar har lämpliga djup har dessa varit av speciellt intresse att bygga på. Samtidigt har utsjöbankar stora naturvärden, hög artrikedom och är viktiga miljöer för sjöfågel och säl.

Påverkan under anläggning

Miljöeffekten av en vindpark kommer att bero på var den placeras, storleken på parken och de skyddsåtgärder som genomförs under anläggning och drift. Störst påverkan på det marina livet sker under byggnationen av vindkraftverket. De arter som i första hand påverkas är säl, tumlare och många fiskarter. Dels av högintensivt ljud och vibrationer vid pålning, men även av grumling och sedimentspridning när ett fundament förankras genom borrning. Också dragning av kablar från vindkraftverket till land kan påverka spridning av sediment och påverka skyddsvärda grunda miljöer. Det bästa sättet att minska risken för bullerskador är att skrämma bort djuren genom att långsamt öka ljudnivån så att de simmar sin väg. Fisk kan påverkas negativt om mycket partiklar blir kvar i vattnet länge, speciellt fiskyngel som inte kan simma långt. Speciell hänsyn måste också tas för att minska påverkan av grumligt vatten på fisk under lekperioden.

Figuren visar ett fundament i Västerhavet täckt av en matta av filtrerande blåmusslor och anemoner. Djurens fekalier ansamlas på bottnarna närmast vindkraftverken. Inne bland stenarna gömmer sig hummer och krabbor. Runt fundamenten samlas fiskar och en och annan säl. Här finns gott om mat till alla.

Foto: Illustration: Lena Kautsky

Fundament och erosionsskydd

När väl vindkraftverket är på plats kommer många arter av fisk som torsk, ål och stensnultra och sälar att samlas runt fundamentet då de kan hitta både mat och skydd där. Genom att anlägga ett erosionsskydd eller konstgjort rev runt fundamentet gynnas också kommersiellt intressanta arter som hummer och krabba. Figuren på nästa sida visar ett fundament i Västerhavet täckt av en matta av filtrerande blåmusslor och anemoner. Djurens fekalier ansamlas på bottnarna närmast vindkraftverken. Det finns fler exempel på revens positiva effekter på den biologiska mångfalden i havsmiljön, allt från oljeborrplattformar, bropelarna under Öresundsbron till den allra minsta skalan runt bryggpålar i småbåtshamnen. Många av oss har säkert sett när vi legat på mage på en brygga någonstans hur en massa småfiskar hittar mat och gömmer sig under bryggan.

Vindkraft och flyttfåglar

Den största påverkan på fåglar sker under drift. När sträckande flyttfåglar ska passera ett vindkraftverk finns dels en ökad risk för kollisioner, dels risk för att de får en längre flygväg, vilket kostar mer energi. Här behöver hänsyn tas både vid placering av vindparken och att avstånden mellan enskilda verk blir så stora så att fåglarnas möjligheter att hitta passager mellan vindkraftverken ökar. För att minska risken för kollision pågår också utveckling av olika tekniska lösningar för att upptäcka när fågelsträck närmar sig vindparken och då kunna stänga av enskilda verk eller hela parken om det skulle behövas.

Havets resurser behöver förvaltas och nyttjas klokt

Vindkraft är tillsammans med naturskydd, fiske, sjöfart och militär verksamhet några av de verksamheter och intressen som nyttjar våra gemensamma havsresurser. Vindkraftverk till havs har en betydande potential att bidra till både biologisk mångfald och förnybar energiproduktion. En tydlig effekt av havsbaserad vindkraft är tillförseln av nytt hårt substrat. Speciellt gynnsamt för artrikedomen kan en etablering av konstgjorda rev vara i områden där det är brist på hårda ytor.

Fiske med bottentrål är däremot en aktivitet som är svår att förena med vindparker, beroende på att kablar som förenar vindkraftverken kan skadas. Bottentrålning leder till ökad grumlighet, sedimentspridning och det förstör bottensamhället. Trålning påverkar många arter negativt, som fisk, havskräftor ormstjärnor, sjöborrar och sjöpennor och artrikedomen minskar i trålade områden. Genom att inte kunna tråla inom en park blir det i praktiken ett skyddat område för fisk och andra marina arter. Detta kan ge möjlighet till återhämtning och tillväxt för hotade bestånd och det bevarar den biologiska mångfalden.

Biologisk mångfald och mer vindkraft

Den tekniska utvecklingen går snabbt och innebär troligtvis att andra delar av den marina miljön kommer att kunna användas för att etablera vindkraft. Flytande fundament kan till exempel etableras på djupare vatten. Mindre artrika, djupare mjukbottensområden kan då bli intressanta för vindkraftsetablering i framtiden.

För att förstå vilken påverkan en fortsatt utbyggnad kan få på den biologiska mångfalden och undervattensmiljöer behöver vi följa förändringar i redan etablerade parker under längre tid. Stora vindparker kan också innebära att hänsyn och anpassningar för att skydda naturvärden och biologisk mångfald behöver utvecklas. För att lyckas med detta behöver vi både mer kunskap om lämpliga åtgärder för att skydda våra varierade och artrika marina miljöer och metoder att minska hinder och öka möjligheter för samexistens mellan vindkraft och andra verksamheters nyttjande av havets resurser.

Läs mer:

Bergström, L. m.fl. (2022) Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv. Naturvårdsverket Rapport 7049.
Fler rapporter om vindkraftens påverkan: www.naturvardsverket.se/om-miljoarbetet/forskning/vindval/

Text: Lena Kautsky, professor emeritus, Stockholms universitet samt Stockholms universitets Östersjöcentrum