Seminariets syfte var att diskutera hur man på ett bättre sätt kan få med biologisk mångfald i MKB:er. Ett femtiotal representanter från länsstyrelser, konsultföretag, forskare, myndigheter etc fanns på plats. Det blev en livlig diskussion med många olika synpunkter som spretade åt olika håll. Alla föreföll dock vara överens om en sak: biologisk mångfald har hittills inte fått tillräckligt utrymme i MKB-dokumenten. Denna del fungerar inte bra. Resultaten från CBM:s MKB-studie presenterades (s. 5–6) men ingen var särskilt överraskad av det nedslående resultaten.
En negativ cykel
Frågan hur det skulle kunna bli bättre var emellertid inte så lätt att besvara. Alla skyllde på någon annan. Konsulten som utför MKB: n ansåg att det måste ställas högre krav vid granskningen. Granskaren, det vill säga ofta länsstyrelsen, tyckte att det borde ställas högre krav på verksamhetsutövaren. Denna bedömde å sin sidan att processen redan idag är alltför långsam och komplicerad. Forskarna fann att det ställdes för låga krav på MKB-konsulternas kompetens. Det måste inkluderas fler biologer i processen. Konsulterna var däremot bekymrade över att forskarna och biologerna inte försåg dem med tillräckliga redskap för att kunna göra bra MKB:er. Det behövs fler inventeringar, bättre möjligheter att bedöma naturvärden och hur man ska kunna veta om en population hotas av exploateringen? Vad är exempelvis en livskraftig population?
Jäv är vanligt
Ett annat stort problem är jäv. I vissa fall kan verksamhetsutövaren, MKButföraren och granskare finnas inom samma organisation. Hur går det då med den kritiska, oberoende granskningen? Gabriel Michanek, som föreläste om de juridiska kraven, framhöll att juridiskt så ska MKB:n betraktas som en partsinlaga och absolut inte som ett objektivt dokument. Det ska ses som exploatörens möjlighet att visa vilka risker som förknippas med olika alternativ. Detta kan sannolikt vara ett av grundproblemen med MKB-dokumenten? Det finns åtskilliga exempel där konsulten har anpassat skrivningarna efter verksamhetsutövarens önskemål.
Många har funnit brister
Nu är CBM förstås inte den första eller enda som påtalat bristerna i MKB-processen. Naturvårdsverket och en rad ideella organisationer har också gjort det. Verksamhetsutövarna har samtidigt klagat på alltför mycket byråkrati. Sannolikt är det så att byråkratin har ökat eftersom en stor del av de MKB:er som har gjorts har varit för dåliga? Kanske kan båda parter bli nöjda om man istället satsar på färre, men bättre MKB:er?
Ett halvår till lösningen?
CBM har nu ungefär ett halvår till slutredovisningen av regeringsuppdraget och där beskriva situationen och komma med förslag på hur processen kan bli bättre. Mer om seminariet finns att läsa på CBM:s hemsida (www.cbm.slu.se) och föreläsarnas presentationer finns tillgängliga att ladda ner som PDF-filer.