Nu finns IUCNs (Internationella naturvårdsunionens) nya globala rödlista för djur och vissa grupper av växter tillgänglig via Internet. Den sökbara databasen inkluderar 16 496 arter. Man kan söka på art, taxonomisk grupp, rödlistekategori, geografisk region, nation och på om arterna lever på land, i sötvatten eller i havet. På växtsidan är hittills dock endast fyra procent av världens kärlväxter bedömda enligt det nya systemet från 1994.

Ett flertal specialistgrupper under IUCNs SSC kommitté (Species Survival Commission) har svarat för rödlistningen. Ett undantag är fåglar, där BirdLife International är ansvariga. Precis som för Sveriges nya rödlista, används den nya standarden från 1994 för att få en mer objektiv bedömning och bättre dokumentation. En taxonomisk standard har också antagits som ska vara genomförd för alla arter på rödlistan till år 2003.

Fortfarande är ekosystem som sötvatten, marina miljöer, estuarier (flodmynningar) och kustbiotoper dåligt representerade i rödlistan, till viss del också gräsmarker, öknar och t ex död ved i skog. I ljuset av bristerna ovan, har man börjat att identifiera taxonomiska grupper som kommer att få representera fler ekosystem. Detta innebär att betydligt fler amfibier än tidigare kommer att bedömas de närmaste åren (ca 5 000 arter), liksom reptiler (ca 8 000 arter), sötvattensfiskar (ca 10 000 arter), hajar, rockor m fl (ca 1 000) och sötvattensmollusker (ca 5 000 arter).

Möjligheterna att uppnå dessa mycket ambitiösa mål beror på tillgängligheten av resurser. Den taxonomiska basen för ett biodiversitetsindex, även med dessa grupper adderade, är emellertid fortfarande otillräcklig. Av denna anledning har SSC satt igång en process för att identifiera taxonomiska grupper av växter, evertebrater och marina organismer som behöver bedömas för rödlistning.