TEMA: NATURVÅRDSKEDJANÖver hälften av jordens befolkning bor i tätorter. Den ökande urbaniseringen förstör habitat i stor skala. Lyckligtvis utvecklas modeller som kan hjälpa oss att minimera påverkan på den biologiska mångfalden.

När städer växer, sker det på bekostnad av andra markslag såsom skogs- och odlingsmark och medför fragmentering och störningar av naturmark. En rad fenomen – jordkompaktering, konstgjord belysning, buller och föroreningar som gifter och närsalter – påverkar ekosystemen. Klimatet i städer är varmare än i omgivande landsbygd och föda finns tillgänglig året runt i form av fågelmat, spill och sopor. Med urbaniseringen tillkommer också nya strukturella element (byggnader, rabatter, gräsmattor), dränering av våtmarker och bevattning av torra marker. Dessa effekter ändrar villkoren för populationer av olika arter och deras överlevnad i landskapet.

För att minimera urbaniseringens effekter på den biologiska mångfalden, behöver man i planeringen av bebyggelse och vägar ta hänsyn till konsekvenserna för biologisk mångfald på landskapsnivå. Då behövs verktyg och metoder för att förutsäga effekter på biologisk mångfald.

Effekterna av urbaniseringen är komplexa och verkar på olika skalor, men många av de inblandade processerna har en rumslig dimension, vilket gör det möjligt att kvantifiera, analysera och visualisera dem, exempelvis i geografiska informationssystem (GIS), och med detta underlag göra modeller av effekter över större områden (se faktaruta). Prediktioner av utbredningen av lämpliga habitat samt andra aspekter av biologisk mångfald har utvecklats avsevärt under senare år och kan nu anses vara värdefulla verktyg för planering och miljöbedömning. Därmed skapas bättre förutsättningar för hänsynstagande i planeringen av grönområden vilket är värdefullt i diskussionen om biologisk mångfald. Det är särskilt angeläget i tätortsnära områden där trycket på grönområdena är stort och där verktyg som tydliggör konsekvenserna av olika scenarier av stadsutveckling kan bidra till en öppen diskussion om hur den biologiska mångfalden i staden ska utvecklas i framtiden.

Fakta PROBE testar GIS-modeller

Det finns en mängd olika typer av GIS-baserade habitatmodeller. Man skiljer mellan modeller baserade på expertkunskap och modeller baserade på empiriska data. Expertmodeller bygger på information från litteratur eller från experter medan de empiriska modellernas värden erhålls från undersökningar i fält. Gemensamt för modellerna är att de kan implementeras i geografiska informationssystem (GIS).
I PROBE-projektet har vi testat ett urval av modeller. Några styrande faktorer för valet av modellerna har varit datatillgång, typ av resultat, vetenskaplig förankring, användarvänlighet, kommunicerbarhet och osäkerhet, vilket också kan vara kriterier som kan påverka den praktiska tillämpningen av modellerna i fysisk planering.
Tillämpningen av GIS-baserade habitatmodeller kan redan idag vara ett värdefullt bidrag till att bättre beslutsunderlag för biologisk mångfald tas fram i fysisk planering. Modellerna kan användas för att beskriva förutsättningarna för utvalda arter. Sedan kan prognoser göras för konsekvenserna av olika exploateringsprojekt på arternas habitat. Resultaten från de GIS-baserade habitatmodellerna gör att man kan mäta och åskådliggöra konsekvenserna på kartor. Man kan också testa alternativ lokalisering för planer eller projekt och jämföra dem i ett tidigt skede i planeringen.