Med hjälp av genteknik kan man direkt föra över den gen som bär det önskade arvsanlaget till en planta eller ett djur – även över artgränser. Det finns flera olika sätt att föra över eller ändra arvsmassa, men enzymer är genteknikens viktigaste redskap. Med hjälp av enzymer ”klipps” generna ut från en organism och ”klistras in” i en annan. På det sättet kan man få fram växter och djur med specifika egenskaper.

Växter resistenta mot bekämpningsmedel

Idag används genteknik mest på växter och mikroorganismer. Det vanligaste är att man genmodifierar växter för att göra dem tåliga mot ett visst ogräsbekämpningsmedel.

Enligt Jordbruksverket har det genomförts ca 1500 fältförsök på ett 30-tal växtarter under 1989–99 inom EU. Uppemot 80% av alla fältförsök i Europa handlar om herbicidresistenta grödor. Under samma tidsperiod i Sverige har man genomfört 61 fältförsök. Mest har man tittat på herbicidresistens hos raps, rybs och sockerbetor, men också gjort försök med att få fram frosttålig potatis och potatis med ett högre stärkelseinnehåll.

Grundforskning på djur

Djur har en komplicerad arvsmassa som gör det svårare att identifiera enstaka gener för vissa egenskaper och att få den introducerade genen att fungera som planerat. Transgena djur (djur vars genupsättning har förändrats med hjälp av genteknik), i huvudsak möss, används inom grundforskningen främst för att få mer kunskap om hur gener fungerar.

Försök med transgena husdjur har skett i mycket begränsad omfattning och då handlar det främst om produktion av läkemedel och förbättrade produktionsegenskaper. En majoritet av försöken har inneburit att man överfört extra kopior av genen för tillväxthormon.

Genmodifierade mikroorganismer tros få stor betydelse inom livsmedels- och läkemedelsindustrin.

Vad händer med den biologiska mångfalden?

Hur den biologiska mångfalden kommer att påverkas av användandet av genteknik, är det ännu ingen som riktigt vet. Genmodifierade grödor kommer att sprida sig i naturen om de odlas på öppna fält. Vad blir konsekvenserna? Det beror förstås på vilken gröda det handlar om och vilken slags genmanipulation den har varit utsatt för.

Resistens minskar besprutning

– Grödor som är resistenta mot bekämpningsmedel gör att bonden kan spruta med lägre doser och med bekämpningsmedel skonsammare mot miljön, säger Paul Tenning, Novartis Seeds AB. Erfarenheter från USA visar att användningen av bekämpningsmedel i herbicidresistenta fält reducerats.

Gun Rudquist, Svenska Naturskyddsföreningen, menar dock att det hittills inte finns några exempel på hur herbicidresistenta grödor skulle kunna ha en positiv effekt på bevarandet och utvecklingen av den biologiska mångfalden i jordbruket.

– Det är fel att satsa på ett kemikalieberoende jordbruk istället för alternativa odlingssystem, säger Gun Rudquist. Även om de nya bekämpningsmedlen är mindre skadliga slår de ändå ut all mångfald på åkrarna.

Grödan blir ogräs

Det finns fall där man övergått frånatt ha odlat många olika sorter till att endast odla ett fåtal sorter som kräver ett kemikalieintensivt jordbruk. Detta kan dels innebära en ökad användning av bekämpningsmedel, dels att den biologiska mångfalden riskerar att utarmas eftersom traditionella växtsorter slås ut till förmån för nya genmodifierade sorter.

Ett tänkbart problem är att den genmodifierade grödan också blir ett svårutrotat ogräs. Om bonden vill odla en annan gröda på det herbicidresistenta rapsfältet finns rapsfrön kvar i jorden och blir till ogräs som bekämpningsmedlet inte biter på.

Spridning av gener

Herbicidresistens kan sprida sig till andra växter genom t.ex. pollen. För den vilda sockerbetan innebär dock t.ex. herbicidresistens ingen selektiv fördel och den kommer därför att automatiskt att selekteras bort, menar Paul Tenning.

Det kan dock bli problem om det finns ogräs som är nära släkt med den herbicidresistenta grödan Raps korsar sig lätt med vilda ogräs som åkersenap och åkerkål. Herbicidresistensen förs över till ogräset som även det blir resistent mot bekämpningsmedlet.

Antibiotikaresistens

När man introducerar en ny gen (målgen) i en organism, främst mikroorganismer, kopplas en markörgen till målgenen. Som markörgener används ofta gener som ger antibiotikaresistens. Genom att utsätta de genmodifierade organismerna för antibiotika kan man lätt selektera ut de som framgångsrikt tagit upp målgenen.

Om den antibiotikaresistenta markörgenen finns kvar i organismer som släpps ut i naturen eller används i läkemedel och livsmedel, finns det risk för att antibiotikaresistensen förs över till t.ex jordbakterier eller mag-tarmkanalen.

Inbyggt försvar

Genom att introducera en gen från en bakterie, Bacillus thuringiensis, i majs (sk Bt-majs) har man fått plantan att producera ett protein som dödar majsmott, en skadeinsekt som angriper majsplantan. Paul Tenning menar att detta skulle kunna leda till att fält med genmanipulerad majs har större insektsdiversitet än de konventionella majsfält som besprutas med kemikalier som urskillningslöst dödar alla insekter.

– Utebliven sprutning är naturligtvis positivt, säger Gun Rudquist, men det finns exempel på att majsmottet har blivit resistent mot det dödliga proteinet. I USA orsakade majspollen från Bt-majs att monarkfjärilens larver dog då pollenet hamnade på de växter som larverna åt.

Djur lättare att kontrollera

Genmodifierade djur är lättare att kontrollera än växter. Kor och får i Sverige har inga vilda släktingar att para sig med, men grisar skulle eventuellt kunna överleva och korsa sig med vildsvin.

Det är större risk med t.ex. lax som kan rymma från fiskodlingar och para sig med vilda släktingar. Frågan är dock hur genmodifierade djur klarar sig i naturen – har de inga fördelar framför sina vilda släktingar kommer de, liksom växter, att dö ut genom naturliga selektion.

Lag med syfte att skydda

Första juli 1994 trädde gentekniklagen i kraft. Syftet är att skydda människors och djurs hälsa samt miljön i samband med genteknisk verksamhet. Enligt gentekniklagen ska det finnas särskilda myndigheter som ser till att lagen efterlevs. Dessa myndigheter är: Arbetarskyddsstyrelsen, Fiskeriverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket och Skogsstyrelsen.

1994 inrättades även Gentekniknämnden som har ett övergripande ansvar på genteknikområdet. Nämnden ska följa utvecklingen, bevaka de etiska frågorna och ge råd om användandet av genteknik.

Riskforskning på efterkälken

I en skrivelse till regeringen 1998 konstaterar Gentekniknämnden att riskforskningen inte håller jämna steg med produktutvecklingen. Det drivs ett fåtal projekt på universitet runt i Sverige där man bl.a. tittar på genspridning mellan växter och mellan bakterier, samt metoder för att spåra upp transgena mikroorganismer i naturen.

En del växtförädlingsföretag satsar också på viss riskforskning. Paul Tenning berättar att det i England pågår stora försök där en organisation av växtförädlingsföretag tittar på hur genmodifierade grödor påverkar biodiversiteten. Försöken är inne på sitt andra år. Försöksodlingarna har ett flertal gånger blivit förstörda av aktivister och det är ännu för tidigt att dra några slutsatser om hur den biologiska mångfalden påverkas.

Gun Rudquist, vill dock se en ökad satsning på en oberoende riskforskning, som inte utförs av företag med vinstintressen.

Globala effekter

Det är svårt att diskutera genteknikens verkningar utan att komma in på globala utvecklingsfrågor och patent.

– Det är positivt om gentekniken används för att lösa världssvälten, men huvudorsakerna till svält är krig, fattigdom och ojämn fördelning av resurser, inte brist på mat eller mark. Innan dessa frågor är lösta spelar det ingen roll vad som i övrigt görs, menar Gun Rudquist.

Gentekniknämnden varnar för den exploatering av tropikerna som har lett till att många arter har utrotats. Detta innebär inte bara förlorade estetiska värden utan också att en värdefull genbank försvinner. Vilda släktingar till våra kulturväxter är viktiga i förädlingsarbetet.

Många är av åsikten att det borde vara förbjudet att ta patent på liv, dvs. användandet av vissa genkombinationer, tillämpningar eller organismer, medan andra ser det som enda sättet att finansiera forskning genom t.ex. licensavgifter. Hur biologisk mångfald är knutet till patent kommer att tas upp i nästa nummer av Biodiverse.