Tanken är att göra information om hela världens biodiversitet tillgänglig för alla och gratis. Målet är att 90% av världens nu kända arter ska vara katalogiserade 2011. Sätet för Global Biodiversity Information Facility (GBIF) är faktiskt Köpenhamn i vårt grannland Danmark!
Många aktörer
Köpenhamnskontoret samarbetar i dagsläget med 45 länder och andra internationella organisationer engagerade i biodiversitetsrelaterade frågor. Här kan nämnas The Clearing House Mechanism och The Global Taxonomy Initiative, The Convention on Biological Diversity, och många regionala nätverk. Cirka 22 länder är betalande medlemmaroch har därmed rösträtt. GBIF förfogar över ca två miljoner dollar per år, men man hoppas att budgeten kommer att öka till sju miljoner.
Den stora uppgiften för GBIF blir att uppmuntra, koordinera och stödja utvecklingen av en världsomspännande organisation för att komma åt den enorma mängd data som finns på museer, bibliotek och databanker.
Chefen för GBIF: James L. Edwards berättar vid vid IOSEBs sjätte konferens i augusti i Grekland om ”Biodiversity in the Information Age” att deras arbete måste betecknas som ”megavetenskap” av strategisk betydelse för mänskligheten.
Enligt Edwards finns det 1,75 miljoner arter i världen, som dessutom ofta har fler än tre synonymnamn. Det finns 2 miljarder belägg runtom i världens museer och samlingar. Dessutom finns 250 år av litteratur som inte är strukturerad i digital form. Edwards jämför med molekylärbiologin som är en modern vetenskap:
– Där är redan 80 till 95 % av alla data i digital form och det satsas ca 500 miljoner dollar per år. Inom forskningsfältet biologisk mångfald finns bara 5 % digitaliserat och det satsas bara ca 50 miljoner dollar per år, fortsätter Edwards.
Flöde av data
Varje medlemsland inom GBIF tilldelas en ”nod” genom vilken alla data ska flöda till den centrala organisationen. I Sverige är det Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm som är nod (se separat artikel).
Som det är nu utvecklar sig GBIF till ett nätverk för att kunna hantera information i olika biodiversitetsdatabaser och IT-verktyg. Man kommer först att koncentrera sig på att samordna katalogiseringen av arter och kollekter. Därefter kommer man att behöva förbättra sökfunktioner och olika verktyg för att kombinera data från olika källor. Man har ambitionen att GBIF ska bli en portal som möjliggör samtidiga förfrågningar mot databaser med information på genetisk, biodiversitets-, molekylär-, ekologisk- och ekosystemnivå. Lyckas det blir det möjligt för forskare att få svar på nya frågor.
Utan denna samordning av information skulle det vara svårt för gemene man att nå viktig information. Det svåra kommer dock säkert att bli att kvalitetssäkra den enorma mängden data och där kommer även fortsättningsvis ett kritiskt granskande av informationen att vara nödvändigt för att vår kunskap om den biologiska mångfalden ska öka. Rätt använt kommer dock detta att ge ekonomiska, miljömässiga, sociala och vetenskapliga fördelar som underlättar ett uthålligt nyttjande, bevarande och studium av jordens biodiversitet.