Var går gränsen mellan den vilda, ursprungliga naturen och kulturlandskapet? Nästan all natur i Skandinavien har påverkats av människan. Etnobiologi är läran om människans förhållande till naturen och hur hon använder naturens resurser. Sådana kunskaper kan vara viktiga för dagens naturvård.
TEMA: CBMHur man i äldre tider har nyttjat och förvaltat landskapet och dess resurser kan vara värdefull kunskap för att bevara dagens biologiska mångfald. Vid CBM pågår projektet ”Människan, växterna och djuren – etnobiologi i Sverige”, som dokumenterar gammal kunskap om just detta.

I konventionen för biologisk mångfald poängteras värdet av att bevara och använda sig av ursprungs- och lokalbefolkningars kunskaper för att bevara biologisk mångfald. Texten understryker också att varje undertecknande part ska sprida information om vikten av att bevara biologisk mångfald. Ett sätt att göra detta, är att visa den praktiska nytta som vi människor faktiskt har haft, och fortfarande har, av den biologiska mångfalden, samt att försöka peka på vad den kan ge i framtiden.

Människans samspel

Vid CBM administreras projektet ”Människan, växterna och djuren: etnobiologi i Sverige”.

Etnobiologi är ett tvärvetenskapligt forskningsområde som har vuxit fram under senare hälften av 1900talet. Ämnet befinner sig i gränsområdet mellan naturvetenskap och humaniora och skärskådar människans medvetna samspel med landskapet, djuren och växterna. Det handlar om människans nyttjande av djur och växter som exempelvis mat och medicin, men också hur hon har förvaltat de ofta begränsade resurserna i landskapet. En stor fråga är om bruket faktiskt har varit hållbart.

Etnobiologi aktualiseras särskilt i konventionens § 8j som säger att traditionell kunskap ska integreras i den moderna naturvården. Den romantiska synen på den vilda orörda naturen är ersatt med bilden av naturen som ett kulturlandskap, format av mänskliga aktiviteter, som lövtäkt eller bete, aktiviteter som alla gynnar den biologiska mångfalden.

Bokverk, skrifter och symposier

Det etnobiologiska projektet sammanställer delar av den rika kunskapsskatt som fortfarande finns bevarad i Sverige i form av levande kunskap eller arkivmaterial. Detta görs i ett översiktligt bokverk vars första band ”Människan och naturen: etnobiologi i Sverige” kom ut i bokhandeln i september. Ytterligare två band är planerade och beräknas utkomma 2003 respektive 2005.

Projektet arrangerar också ett årligt etnobiologisymposium. I juni 2002 hålls det på Skansen och behandlar människan och hennes förhållande till husdjuren.

Inom projektet publiceras också Studia ethnobiologica, en småskriftserie som presenterar olika etnobiologiska ämnen.

Samarbetsprojekt

”Människan, växterna och djuren: etnobiologi i Sverige” är ett projekt med avsikt att dokumentera, sammanställa och tillgängliggöra etnobilogisk kunskap. Det är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan CBM och Áttje – Svenskt fjäll- och samemuseum, Fredriksdals friluftsmuseum, Julita – Sveriges lantbruksmuseum (Nordiska museet), Naturhistoriska riksmuseet, Nordiska kulturlandskapsförbundet samt Stiftelsen Skansen. Hemsida: www.cbm.slu.se/forskning/ etnobiologi/index.htm