Sedan maj i år registrerar Jordbruksverket äldre sorter på en speciell lista över godkända bevarandesorter. Totalt rör det sig om strax under 60 sorter varav 26 är spannmål. Sorterna ska behandlas med förenklat förfarande och kunna säljas.
Hans Larsson och föreningen Allkorn undersöker nu om det finns utsäde att tillgå av de godkända sorterna. Om inte kan det krävas flera år av uppförökning.
– Det vore bättre om man kunde godkänna sorter som odlas generellt. Vi presenterade 250 sädessorter till Jordbruksverket, säger Hans Larsson som tycker att för få sorter finns på listan, att det tagit alldeles för lång tid att ta fram den och att restriktionerna är för många. Till exempel får bevarandesorter inte stå för mer än tio procent av den totala veteodlingen.
– Om man verkligen vill ha biologisk mångfald kan man inte ha för mycket byråkrati och registrering. Det blir enormt dyrt och motverkar i praktiken mångfalden, något som också minskar möjligheterna att motverka klimatförändringens negativa effekter.
Hans Larssons projekt med försöksodlingar av gamla sädessorter provade 700-800 sorter och pågick mellan 1995 och mitten på 2000-talet, då det lades ned i brist på anslag. Men han har fortsatt att arbeta med gamla sorter genom den ideella föreningen Allkorn där han är ordförande. I år kommer föreningen att sprida utsäde av 100–150 sorter till odlare och hushållningssällskap för demonstrationsodling och uppförökning.
Trots att Sverige skrivit under internationella överenskommelser som Konventionen om biologisk mångfald och det internationella fördraget om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk så väger kommersiella intressen tyngre, enligt Hans Larsson.
Rätt att odla och byta
– Fördraget trycker hårt på ”farmers rights”, att bönder har rätt att odla vad de vill och byta med varandra. Men när jag diskuterat med regeringskansliet menar man att EU:s utsädeslag går före fördraget.
Många som odlat äldre sädesslag har redan gett upp, och i andra europeiska länder är det ännu svårare att odla gamla sorter, enligt Hans Larsson.
– Utsädesbolagen vill inte se en fri marknad. De motsätter sig även den svenska bevarandelistan, som de anser är ett sätt att gå förbi registreringslagarna. Men för ekologisk odling är de konventionella sorterna dåliga och borde inte skyddas av lagen.