Ögruppen i Stilla Havet tillhörig Ecuador kräver inte någon närmare beskrivning. Under våren pågick förhandlingar utifrån mångfaldskonventionens regelverk rörande tillträde och nyttjande av genetiska resurser, dvs ABS-reglerna (Access and Benefit-Sharing). Jag deltog i lantbruksuniversitetets delegation som besökte Galapagos i december 2003 i syfte att diskutera forskningssamarbete rörande ekoturism som ett sätt att bidraga till säkrande av ögruppens unika flora och fauna. Eftersom Ecuador är medlem av den s.k. Andinska Gemenskapen har man 1996 infört en sträng lagstiftning rörande tillträde till genetiska resurser i regionen (beslut 391).

Lokal okunnighet

Vid vårt besök på Darwin-stationen i Puerto Ayora frågade jag ledningen för stationen och nationalparken (SPNG) om vilka riktlinjer man hade när det gällde andra parters tillträde till ögruppens unika biodiversitet. Man framhöll anmärkningsvärt nog att man saknade sådana. På nationell nivå har Ecuador alltså ett flertal legala instrument rörande biologisk mångfald, naturvård och immaterialrätt. Man berättade emellertid att ett forskningsfartyg från USA skulle besöka Galapagos för provtagningar under januari 2004. Jag har under lång tid arbetat med ABS-frågor inom FAO (FN:s Food and Agricultural Organization) och CGIAR (konsultativa gruppen för internationell jordbruksforskning). Då vi inom detta arbete har genomfört fallstudier rörande Andinska Gemenskapens regelverk och policies erbjöd jag mig att bistå Darwinstationen i förhandlingarna med det besökande forskningsfartyget.

Ständigt denne Venter

Akterskeppet på Sorcerer II med röret som pumpar upp vattenprover för analys av mikroorganismer. På bilden står J. Craig Venter (t.v.) och Tony Knap, föreståndare för Bermuda Biological Station for Research.

Foto: IBEA

I mitten av januari erhöll jag ett utkast till ABS-avtal från Darwinstationen utarbetat av Institute for Biological Energy Alternatives (IBEA), Rockville, Maryland, USA. Med visst intresse noterade jag att det var genomentreprenören J. Craig Venter som skulle signera avtalet för IBEA:s del. Efter samråd med några kollegor i CGIAR:s genpolitiska kommité visade det sig att förslaget var oförenligt med såväl Ecuadors som Andinska Gemenskapens regelverk. Jag förmedlade detta till SPNG och föreslog ändringar och kompletteringar samt uppmanade dem att snarast kontakta regeringskansliet i Quito. Det var av yttersta vikt att inkludera paragrafer som specificerade vinstdelning om proverna ledde till kommersiella produkter. Kopia av dessa kommentarer gick även till WIPO (World Intellectual Property Organization).

Darwinstationen skickade inte dessa kommentarer till sitt regeringskansli utan till IBEA. Därför erhöll jag ett e-brev från IBEA:s jurister med önskan att vi tillsammans skulle revidera avtalet. Plötsligt hade jag blivit förhandlare för Ecuadors räkning fast helt utan mandat. Jag kontaktade således såväl miljöministern och vice jordbruksministern i Quito, generalsekreteraren i Andinska Gemenskapen samt Ekvadors ambassadör i Stockholm. I samma stund hade forskningsfartyget (Craig Venters ombyggda lustjakt ”Sorcerer II”) inlett sina provtagningar på Galapagos. IBEA:s advokater och jag kom överens om en text som jag fick i uppdrag att rekommendera SPNG att ta upp med regeringskansliet i Quito för eventuell signering. En kopia av avtalet skulle sändas till WIPOs databas. Nu började saker att alltmer gå fel. Provtagningarna fortsatte och samtidigt utbröt en fiskestrejk mot regeringens nya restriktiva fiskekvoter på Galapagos. Darwinstationen belägrades och miljöministern fick avgå.

Ingen regeringsinblandning

Den svenska delegationen vid det pågående partsmötet inom mångfaldskonventionen informerades om att det fanns ett praktexempel på ABS-frågor. I samband med ett internationellt möte i Rom sammanträffade jag med Colombias vice jordbruksminister. Efter föredragningen beslutade den colombianske ministern att kontakta sin kollega i Ecuador.

I mitten av februari kontaktade jag åter de berörda parterna. IBEA meddelade att man höll på att avsluta provtagningarna (ett femtiotal vatten-, marinsediment- och markprover). Representanter för IBEA och SPNG hade träffats, men inget avtal hade signerats av ecuadorianska regeringen. Och ”Sorcerer II” var klar att resa vidare. I slutet av februari fick jag av Ecuadors ambassadör i Stockholm veta attt en lokal organisation i Ecuador Accion Ecologica krävde att avtalet offentliggjordes och allmänheten konsulterades. Även den internationella organisationen The ETC-Group uppmärksammade historien och publicerade en ironisk artikel betitlad ”Playing God in the Galapagos” på sin hemsida där Craig Venter anklagades för att vara biopirat.

Icke-offentliggjort avtal

Samtidigt föreslog jag att IBEA borde återdeponera proverna på Darwinstationen tills ett avtal med Ecuadors regering var klart. Advokaten svarade att provernas karaktär inte kunde förvaras i den infrastruktur (vanliga frysboxar med osäker elförsörjning) stationen kunde erbjuda. Kort därefter meddelade advokaten att man 21 februari hade fått en exportlicens signerad av Darwinstationens ledning. Advokaten framhöll också att avtal nu fanns och att allt skulle läggas ut på IBEAs hemsida. I mitten av mars meddelade Darwinstationen att man ännu inte hade signerat något avtal, men att miljöministern eventuellt skulle göra det inom någon vecka. I slutet av mars försökte The ETC-Group få ta del av avtalet via IBEA samt Ecuadors UD. Jag erhöll bekräftelse från advokaten att avtalet sedan signerats inklusive två exportlicenser. Den 9 mars fick jag tillgång till en av IBEA:s exportlicenser. I vilken inget nämns om Andinska Gemenskapens beslut 391 eller ABS-villkor.

I mitten av april hade IBEA ännu inte lagt ut avtalen på sin hemsida. På förfrågan i början av maj svarade IBEA:s advokat att man väntade på Ecuadorianska regeringens tillstånd att få offentliggöra avtalet.

Vad var det som gick fel?

Darwin-stationen/SPNG:s ledning saknade helt kunskap om de relevanta regelverk som styr tillträde till genetiska resurser hos Andinska Gemenskapens medlemmar. Man hade inte heller några nedskrivna riktlinjer eller standardprocedurer rörande sådana frågor trots att Galapagos hör till en av de biologiskt unika miljöerna i världen och är därför av särskilt intresse för bioprospektering. SPNG visste inte ens om de hade mandat att teckna avtal för ecuadorianska regeringens räkning. IBEA hade mycket ringa eller ingen kunskap om de regionala regelverk som gäller inom Andinska Gemenskapen. I det förslag till avtal som jag och IBEA:s advokat utarbetade i början av februari för regeringskansliets godkännande återstod fortfarande vissa oklarheter rörande vinstdelning vid kommersialisering. Men jag räknade kallt med att detta skulle korrigeras innan Quito skrev på. IBEA hävdade kategoriskt att det rörde sig om provtagning (sampling) och inte bioprospektering, något som jag hade svårt att acceptera.

Läxor att lära

Det finns många läxor att lära från J. Craig Venters besök på Galapagos. När detta skrivs i mitten av maj har det gått ett halvår sedan mitt besök på Darwin-stationen. Jag har från första parkett fått delta i en process som på ett synnerligen konkret sätt rör tillträde till genetiska resurser. Huruvida Galapagos blivit ”blåsta” genom ett avancerat biopiratdåd är alldeles omöjligt att uttala sig om i nuläget. Ett ABS-avtal lär finnas, men först om det blir offentligt kan närmare granskning ske.

Och även om oklarheter eller direkta fel skulle upptäckas i detta avtal i relation till exempelvis mångfaldskonventionens ABS-riktlinjer, Andinska Gemenskapens beslutade regelverk eller den nationella lagstiftningen i Ecuador kvarstår det faktum att USA inte har ratificerat mångfaldskonventionen. USA driver även på grund av trögheten i WTO-förhandlingarna en process för att få till stånd ett särskilt frihandelsavtal som täcker hela Nord- och Latin-amerika (Free Trade Agreement of the Americas). I detta ska medlemsländerna begränsa sin nationella suveränitet över genetiska resurser och visa en större acceptans än vad olika internationella överenskommelser gällande patent kräver. På denna lutande spelplan spelar Galapagos och Ecuador för närvarande med dåliga odds. Det är nog hög tid för Darwinstationens ledning och forskare att få klara instruktioner från regeringen i Quito hur man ska hantera nästa forskningsfartyg eller besökande utländska forskare som vill ta prover med sig hem.