Naturvårdsverket har utvecklat ett förslag till 16:e miljömål för vilket remisstiden precis har gått ut. I förslaget ingår också flera klassiska naturvårdsmål, bl.a. ett delmål som lite otydligt gäller pedagogik och information om biodiversitet. Jag anser att detta är ett delmål som bör ha högsta prioritet.
Varför det då? Jo, samhället har de senaste åren satsat en hel del på att bevara mångfalden och naturvården. Riksdagen har beslutat om 15 miljömål där det finns flera delmål som pekar på tydliga naturvårdssatsningar. Miljömålen har beslutats av riksdagen men den kan också riva upp sina beslut om man finner att annat ska prioriteras. Nu tror jag inte att detta kommer att ske under den närmaste tiden. Många vet att om man bevarar biologisk mångfald så bevarar det också naturens produktionskapacitet, vi får ekosystemtjänster och en attraktiv natur att vistas i. Men man kan också tjäna pengar på turister som vill uppleva vacker natur. I samhället och i riksdagen förstår man detta intellektuellt och samtidigt har många av riksdagsledamöterna och vi andra även upplevt naturen som något värdefullt och njutbart. Det har bidragit till kloka beslut om miljömål. Men politiska mål kommer inte att bestå om de enbart bygger på indirekt kunskap, sådant man läst eller sett på TV. Det är nödvändigt att all den bevarade naturen verkligen kommer till ”upplevelsenytta”.
Vet man inte var den fina naturen är eller vilken glädje man kan ha av den minskar också intresset för såväl produktionskapacitet som ekosystemtjänster, för att inte tala om att på rent etiska grunder bevara biologisk mångfald. Därmed kanske stödet för miljömålen sakta men säkert försvinner. Det gäller därför att kontinuerligt ”markandsföra” vistelse i fin natur. Att vistas i naturen inbegriper åtminstone tre viktiga moment som är olika för olika personer och platser. Den estetiska upplevelsen, motionsdelen, som är välgörande för hälsan, samt kunskaperna om naturen. Det tredje momentet vill jag slå ett slag för kunskap om naturen, konkreta kunskaper om fåglar, växter, svampar eller landskapshistoria medverkar direkt till att vi tycker det är spännande att vara ute i naturen. Om många människor lär sig mycket om naturen vill fler vara ute i den. Hälsan blir bättre och det politiska stödet för naturvården i landet ökar.
Det har sagts förr, men tål att upprepas: De tätortsnära områdena är nyckelområden i den positiva spiral jag vill frammana. Skolan är viktig i för detta. Det finns mångai Sverige idag med utländsk bakgrund som har ringa kunskap om att den svenska naturen kan nyttjas på många sätt till glädje. Hjälp dem att få bättre kunskap så de kan utnyttja t.ex. allemansrätten.
Att lära om naturen, det gör man väl idag på Internet. CBM har varit med och skapat internetsiten Ett myller av liv. Det kan vara en väg, men den bör även kopplas till riktiga naturupplevelser. Svalan är en internetsite där man rapporterar in sina fågelobsar. Man kan sedan snabbt ta ut kartor och se vilka som har sett tranor under senaste veckan. Spännande och lärorikt, men också roligt att internet stimulerar till utevistelser.