Flera naturvårdsorganisationer och myndigheter i Sverige bedriver artbevarandeprojekt av olika slag. Det är ofta ett sätt att fästa allmänhetens uppmärksamhet på hoten mot olika miljöer, växter och djur. Vissa arter blir helt enkelt symboler för ett större naturvårdsarbete som bedrivs mer i skymundan.

Världsnaturfonden (WWF) har fram tills nu fungerat som ett forskningsråd där forskare har sökt pengar, ofta till artprojekt. Nu ska detta förändras.

– Det nya WWF kan kallas för ett aktivt naturvårdsinstitut, säger Ola Jennersten på WWF. Artforskning kommer att få en ganska liten plats och istället görs aktiva naturvårdsinsatser mot olika områden. Givetvis är målet fortfarande att bevara den biologiska mångfalden, men metoderna har ändrats.

Vissa artinsatser kvar

En del specifika arter kommer fortfarande att få direkt stöd. Det gäller tex de svenska rovdjuren.

Även Projekt Fjällgås får stöd under 1999. Men parallellt med det utplanteringsprojekt som beskrivs i artikeln till vänster, arbetar WWF för att skydda fåglarna i deras övervintringsområden.

– Vi har satt sändare på fjällgässen och därmed har vi kunnat följa deras flyttväg mera i detalj, berättar Ola Jennersten. Hittills har en viktig rastplats på Kaninhalvön i Ryssland blivit fågelskyddsområde och fågelsjön Kustanai i Kazakstan står på tur.

Ett annat exempel på WWF:s nya, bredare sätt att arbeta är insatserna för att utveckla landsbygden i Matsalu, ett viktigt fågelområde i Estland.

– Får bönderna förutsättningar för att ha råd att hålla betesdjur så hålls fågelområdet öppet och fåglarna trivs, säger Ola Jennersten. Stödet till bönderna gynnar den biologiska mångfalden.