Ett ord som ”värde” kan få oss att tänka på mormors servis eller farfars egenvävda duk, saker vi idag ser som värdefulla, inte så mycket för deras nuvarande användning som för de minnen som de väcker hos oss. Affektionsvärdet som olika saker har för oss blottlägger samtidigt en skillnad mellan dig, mig och ‘någon annan’ om synen på värde. Det som för någon enskild är värdefullt behöver inte vara det för ett flertal då betydelsen av detta ”något” kan betraktas på ett helt annat sätt. Ett typexempel på denna skillnad framkommer uttryckt i värde såsom pengar. Att något är värdefullt för dess betydelse från gångna tider innebär inte detsamma som att det kan tillskrivas ett monetärt värde. När vi vill försäkra något kan till exempel vårt nuvarande porslin för dagligt bruk vara mer värt i pengar än mormors servis för en försäkringsgivare. Varför? Det handlar om vad någon som representant för ett anonymt kollektiv i form av en marknad är villig att betala för föremålet. Ett sådant faktum kan för oss te sig som ett reducerande av något som har ett särskilt värde för just oss. Det är då inte främst synen på värdet av saken i dess fysiska form som skiljer sig åt utan hur det osynliga värdet av något från förr inte delas av andra.
Nu är inte allt en uppdelning mellan då och nu. Idag ser vi större fokus på betydelsen av ekologiska och hållbara kretslopp i olika delar av samhället. Åsikterna om kretsloppet går isär men det finns en påtagligt ökad medvetenhet om att vad vi gör idag kan påverka morgondagen. Ett uttryck för denna medvetenhet kan ses i företagens rapportering av hur de agerar för att bidra till en hållbar utveckling av samhället, något som samtidigt ifrågasätts av andra aktörer i samhället. Ett av många exempel är synen på hur mycket och i vilken omfattning skog och mark skall exploateras. Skapas värde genom skogens egen återväxt eller behöver människan också göra ingrepp i den för att värde skall uppkomma? Härvid kan vi se att det inte bara handlar om den enskilda individen i jämförelse med ett anonymt kollektiv, utan hur grupper ger uttryck för olika ståndpunkter om värde och därmed deras (olika) förhållningssätt till värde.
Gemensamt för olika grupperingar blir därmed att värde ses som något som kan skapas eller förstöras. Den nära stående men osynliga framtiden hamnar i centrum för debatten.
Vi ser nu att värde inte kan ses oberoende av en värdering. Att något får ett värde blir följden av att vi ser det utifrån någon ståndpunkt. Ett ord som ”ekonomi” kan förstås som att hushålla med begränsade resurser. Inget säger däremot att det endast behöver representera pengar. Biologisk mångfald står, som jag ser det, för ett stort antal resurser och värdet av resurserna beror på hur vi förstår att använda eller inte använda dem. Mer tveksamt är om resurserna skall ses som begränsade. Resurser kan vara begränsade i tillgång men deras variation behöver inte vara det. Vi kan då förstå biologisk mångfald som en förutsättning för ekonomi och inte tvärt om.