Avsiktliga introduktioner av främmande arter har gjorts flitigt under de senaste tvåhundra åren. Denna artikel belyser som ett exempel Naturvårdsverkets arbete utifrån den pågående verksamheten med främmande arter som har introducerats till sötvatten. Av mer än femtio djur och växtarter som har introducerats till svenska sötvatten, finns tolv nordamerikanska fiskarter. Dessutom har man flyttat populationer av inhemska arter, som röding, öring, lax, och ål, till nya biogeografiska regioner inom landet. Främmande växtarter som vattenpest och sjögull har satts ut i sötvatten främst för prydnad och fått en stor utbredning i landet. Ett stort antal främmande populationer av vattenfåglar som gräsand sätts årligen ut för jakt.

Introduktioner med konsekvenser

Introduktionen av nya arter till sötvattenmiljön har i vissa fall haft konsekvenser för den biologiska mångfalden. Införseln av den nordamerikanska signalkräftan är det mest uppmärksammade fallet på främmande arters negativa effekter i Sverige. Den har spridit kräftpesten till den inhemska flodkräftan. I nuläget vet vi inte särskilt mycket om de ekologiska konsekvenserna av utsättningar av främmande arter och populationer i sötvatten.

Miljödepartementet har därför givit Naturvårdsverket i uppdrag, att i samverkan med Fiskeriverket och ArtDatabanken, belysa de ekologiska konsekvenserna av utsättningar av främmande arter i vattenmiljön. Arbetet innefattar också möjligheterna att ta fram indikatorer för främman de arter och förändrad biologisk mångfald.

Samordnare för regeringsuppdraget på Naturvårdsverket är Melanie Josefsson och uppdraget koordineras även med arbetet inom Natura 2000 av Henrik Schreiber på Naturvårdsverket. På Fiskeriverket ska Erik Petersson, Torbjörn Järvi och Susanna Pakkasmaa utreda vilka utsättningar av främmande fiskarter och främmande populationer som har gjorts i Sverige och vilka effekter dessa introduktioner har haft. ArtDatabanken bidrar med kunskaper om effekter av främmande arter på hotade arter och skyddsvärda habitat.

Övervakning av främmande arter

En viktig del av utredningsarbetet utgörs av Naturvårdsverkets miljömålsprojekt Miljöövervakning av främmande arter som ska utföras av Ulf Grandin på Institution för miljöanalys, SLU. Projektet syftar till att utreda om det går att ta fram förslag på indikatorer för förändrad biologisk mångfald, genom bearbetning av miljöövervakningsdata. Detta sker i samarbete med Daniel Larsson och Eva Willén på Institutionen för miljöanalys och forskare inom forskningsprogrammet Aqu-Aliens som kommer att bidra med information om främmande växtarters utbredning och effekter.

I fem av de svenska miljömålen ingår målet att ingen introduktion av främmande arter som kan hota den biologiska mångfalden kommer att tillåtas. Som ett led i arbetet med att uppfylla miljömålen och att implementera åtagande i Konventionen om biologisk mångfald ska myndigheterna nu sammanställa de kända effekterna av främmande arter på den biologiska mångfalden.