Det menade Tuija Hilding-Rydevik och Torbjörn Ebenhard i sin artikel Framtiden, forskningen och CBM, i det nummer av Biodiverse som uppmärksammade 20-årsjubileet för Centrum för biologisk mångfald år 2015. Fem år har gått sedan dess, och mycket har hänt – CBM har fått en ny organisatorisk hemvist i en institution, under ett enda universitet. Den forskningsverksamhet som sedan starten präglat CBM har haft tydliga kopplingar till FN:s konvention för biologisk mångfald, CBD (Convention on biological diversity), i enlighet med ambitionen när CBM grundades för 25 år sedan. De svenska miljökvalitetsmålen står också i fokus.
Den förändring för CBM som vi ser när vi blickar framåt handlar till stor del om de möjligheter som NJ-fakulteten givit genom arbetet att definiera ett akademiskt ämnesområde som omfattar hela CBM:s verksamhet, och tillsätta en professur vid CBM, och därmed öppna för undervisning, doktorander och meriteringstjänster för forskarna.
CBM:s föreståndare Tuija Hilding-Rydevik säger:
– CBM:s allmänna inriktning ligger fast men kommer i sin konkretion att utvecklas de kommande åren. Samarbete över gränser är fortsatt självklart och står i vår instruktion. Det är viktigt med både samarbete över disciplingränser, och samarbete med aktörer utanför akademin. Läget för biologisk mångfald är allvarligt. Och det finns behov av samhällelig transformation i relation till biologisk mångfald. Det innebär att hur vi som människor och samhällen förhåller oss till, styr, använder, förvaltar och bevarar biologisk mångfald är allt viktigare att beforska och praktiskt förändra. Biologisk mångfald som ett samhällsproblem måste fortsatt vara i fokus för CBM:s verksamhet.