TEMA: MAT OCH BIOLOGISK MÅNGFALDDet har skapats nya möjligheter att rapportera fynd till följd av EU:s förordning om främmande arter. Med IAS menas invasiva främmande arter, en förkortning från engelska; Invasive Alien Species.
Jätteloka, (”Heracleum mantegazzianum”). Jätteloka är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen.

Foto: Jozsef Szaloki

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under sommaren har rapporter om invasiva arter börjat komma in genom den nya app som ArtDatabanken har utvecklat på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Lättare att rapportera invasiva arter

Appen som ger möjlighet för allmänheten att lätt rapportera invasiva arter, är inbyggd i Artfakta och går att nås också via adressen invasivaarter.nu. Rapporterna i den nya appen hamnar i Art-portalen efter att de kvalitetsgranskats.

Risklista för främmande arter

Under våren 2019 publicerade ArtDatabanken en riskklassificerad lista över främmande arter på upp-drag av Naturvårdsverket och Havs- och vatten-myndigheten. Arbetet omfattade ett tusental arter och har genomförts med en metod som uppskattar ekologisk effekt och invasionspotential. Rapporten är ett underlag till de båda myndigheternas fortsatta arbete med främmande arter.

Är alla främmande arter ett problem?

Nej, de flesta främmande arter som hittas i svensk natur orsakar inga större problem eller förväntas göra så. Det är därför viktigt att bedöma risker på ett objektivt sätt, så att det fortsatta arbetet kan fokusera på de värsta problemarterna. Endast ett fåtal bedöms som invasiva. Årets Flora- och faunavårdskonferens hand-lade om hur vi ska hantera dessa arter i det dagliga naturvårdsarbetet.

 Hur har rapporteringen gått?

Inför sommarsäsongen har det alltså blivit enklare att rapportera invasiva arter. Så hur har det gått? Generellt sett har det gått bra. Förutom de arter som rapporteras via Artportalen har den nya IAS-appen under sommarens testperiod bidragit med över cirka 400 fynd av växter och över tre fynd av djur.

− Genom appen når vi nya målgrupper som ofta inte är vana att artbestämma arter, menar Mora Aronsson vid ArtDatabanken SLU. Därför är det glädjande positivt resultat med 97-100% korrekt artbestämning för de flesta arterna. Undan-taget är jätteloka men där tror vi att det är artiklar i lokalpressen som har bidragit till viss förvirring genom att publicera bilder på den flockblommiga växten strätta och kallat den för jätteloka. Tack vare att man ska lämna bild kan dessa rapporter kvalitetsgranskas men vi kommer att förbättra appen för att minska felaktiga rapporter. Artiklar i tidningar bidrar generellt mycket till vad som rapporteras. Få artiklar tog i år upp vresros och den är till följd av detta underrapportad, menar Mora Aronsson. Andra arter som smal vattenpest, sidenört och cabomba har inte rapporterats alls via IAS-appen men fynd av dessa och många andra kommer in via Artportalen där fler och mer vana användare rapporterar.