Huvudförfattarna bakom rapporten på plenarmötet för IPBES, i Kuala Lumpur i februari 2016.Foto: Torbjörn Ebenhard
Vägen mot hållbart nyttjande
I början på 2016 färdigställdes den allra första IPBES-rapporten om pollinatörer, pollinering och matproduktion, och nu pågår arbetet med fyra regionala rapporter som brett ska täcka läget för biologisk mångfald på alla kontinenter, och en tematisk rapport om restaurering av skadade miljöer. Inom kort startar två andra tematiska bedömningar, en om invasiva främmande arter och en om hållbart nyttjande av biologisk mångfald.
IPBES flaggskepp, den sammanfattande globala bedömningen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, startar också nu, och rapporten väntas vara klar 2019. IPBES är tänkt att vara den biologiska mångfaldens motsvarighet till den internationella klimatpanelen IPCC. Syftet är bland annat att ta fram en rad rapporter som ska bedöma läget för biologisk mångfald och de livsnödvändiga ekosystemtjänsterna, och baserat på framtidsscenarier staka ut vägen mot ett hållbart nyttjande och bevarande av mångfalden. För detta behövs både naturvetenskap, samhällsvetenskap och humanistisk vetenskap, tillsammans med kunskap och erfarenheter från andra kunskapssystem, till exempel traditionell kunskap hos urfolk och lokala samhällen. IPBES-rapporterna ska kunna användas av både enskilda medlemsstater och de olika miljökonventionerna, framförallt konventionen om biologisk mångfald (CBD). Därför ligger ett stort fokus på att åstadkomma en kunskapsöverföring från kunskapsbärarna till användarna, som kan vara beslutsfattare på många olika nivåer i samhället.
Det ligger dock en känslig balans i detta; beslutsfattarna måste känna ett förtroende för att IPBES- rapporterna ger en objektiv beskrivning av verkligheten, samtidigt som rapporterna ger konkreta och relevanta råd om lämpliga åtgärder. Ledordet för IPBES produkter ska vara policyrelevanta, men inte policyföreskrivande. De team som sätts samman för att göra en bedömningsrapport representerar många olika vetenskapliga discipliner (även om naturvetarna har dominerat, vilket är ett bekymmer) och andra kunskapssystem. De ska också vara balanserade med avseende på geo – grafisk representation och genus. Varje medlemsland och ett antal observatörsorganisationer får nominera experter, och sammansättningen beslutas av I PBES multidisciplinära expertpanel. Alla deltagare i bedömningen måste redovisa sina intressen i saken och möjliga intressekonflikter. Det första utkastet till bedömningsrapport utsätts för en oberoende granskning av andra experter, och det reviderade manuskriptet granskas igen av både oberoende experter och avnämare, till exempel medlemsländernas regeringar, för att säkerställa att rapporten är balanserad och relevant. Rapporten accepteras s edan av IPBES högsta beslutande för – samling, det årliga plenarmötet, medan e n kort sammanfattning för beslutsfattare fastställs efter förhandling i plenaren. R apportens innehåll ska därmed spegla kunskapsbärarnas syn på läget för biologisk mångfald, och vad som skulle vara lämpliga åtgärder, utan politisk styrning.
Milstolpe för bevarande av pollinatörer
Den aktuella rapporten ger först en generell bakgrund om pollinatörer och pollinering. Den identifierar vidare faktorer som tros påverka pollinatörernas antal och utbredning, till exempel markanvändning, klimatförändringar, invasiva arter och sjukdomar. Det utreds vad vi känner till om pollinatörernas trender över tid. Tjänster som pollinatörerna bidrar med utvärderas ekonomiskt, kulturellt och på flera icke-ekonomiska sätt. Dessutom katalogiseras vilka åtgärder som prövats eller föreslagits för att vända negativa trender och stärka pollinatörerna i världen samt vad vi känner till om hur effektiva dessa varit.
Viktiga slutsatser från rapporten är att det pågår storskaliga nedgångar i vilda pollinerande insekter i nordvästra Europa och Nordamerika, och att information saknas för stora delar av övriga världen på grund av brist på övervakning av pollinatörernas antal och utbredning. Bland de många faktorer som påverkar deras antal, lyfts särskilt intensivt jordbruk med förlust av livsmiljöer samt påverkan och risker kopplade till användning av kemiska växtskyddsmedel och genmodifierade grödor. Dessutom identifieras risker för sjukdomsspridning i en global och svagt reglerad handel av odlade honungsbin, humlor och andra arter. Möjliga åtgärder för att möta dessa hot och för att utnyttja hittills ej exploaterade möjligheter innefattar en rad åtgärder: riskminskning vid användning av växtskyddsmedel och handel med pollinatörer globalt, aktiv utveckling och implementering av miljövänligt och samtidigt produktivt jordbruk, (till exempel via förvaltning av pollinatörer för ökad skörd), integrerat växtskydd, samt bevarande och restaurering av livsmiljöer, miljöövervakning och investering i kunskapsutveckling.
En viktig princip för IPBES är att tillhandahålla relevant information till beslutsfattare och samhället, men att inte ge direkta rekommendationer. Istället ska rapporterna utgöra en kunskapsbas för beslutsfattare, opinionsbildare och allmänhet att fatta informerade beslut. Ett stort politiskt engagemang från flera håll för pollinatörernas väl och ve, som bland annat uttryckts i CBD, pekar på att rapporten nu kommer lägligt och kan komma att utgöra en milstolpe i vägval av åtgärder för att bevara och bättre nyttja pollinatörer och pollinering globalt.