Kort om forskning

Fågelbokorall (Seriatopora hystrix) är en av korallerna som används som modellorganism på Sjöfartsmuseet Akvariet.

Foto: Sjöfartsmuseet Akvariet

En levande genbank med tropiska koraller

Tropiska korallrev utgör grunden för ett ekosystem med mycket hög biologisk mångfald. Korallerna är väldigt känsliga för ökande temperaturer och sjun­kande pH-värde i havsvattnet som båda orsakas av ökande halter av koldioxid i atmosfären. Vid det publika akvariet på Sjöfartsmuseet Akvariet bedrivs ett forskningsprojekt som dels syftar till att experimentellt undersöka hur koraller påverkas av dessa faktorer, dels till att utveckla tekniker hur de bäst kan odlas i akvarier. Genom genetiska undersökningar av korallerna byggs en levande genbank upp i samarbete med andra publika akvarier och hobbyakvarister. Genbanken ska användas av forskare och vid restaureringsprojekt för att återskapa förstörda korallrev.

Björn Källström

Purpurborstnuding, (Flabellina pedata), från Smögen.

Foto: Klas Malmberg/Aquatilis

Västerhavets bottenfauna

Vid Kattegatt och Skagerrak möter det bräckta östersjö­vattnet det saltare ocea­niska vattnet. Det medför en hög marin biodiversitet som saknar motstycke i övriga landet. Vid västkusten finns också flera fältstationer med moderna forsknings­fartyg. Många levande havsdjur från regionen kan beskådas vid Havets Hus i Lysekil, Sjöfartsmuseet Akvariet Göteborg och Univer­seum. Göteborgs Naturhistoriska museum har stora samlingar som speglar förändringar i den marina faunan över lång tid.

Den marina miljön vid västkusten är kraftigt påverkad av mänsk­liga aktiviteter. Nyligen utförda undersökningar av botten-levande ryggradslösa djur har jämförts med äldre samlingar på Göteborgs Naturhistoriska museum och resultaten visar på en kraftig nedgång i artrikedomen. Det finns idag inga opåverkade bottnar. Men delar av västkusten har nyligen avsatts, eller planeras att avsättas, som skyddade områden, bland andra Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavet. Det ger det marina livet möjlighet till återhämtning. Miljöpåverkan till trots så finns nya arter att upptäcka, även på grunt vatten. Ett sådant projekt som lyfter fram dold biodiversitet rör svenska nakensnäckor, där nordens första fälthandbok i ämnet har publicerats.

Kennet Lundin

Det tropiska bältet i den amerikanska kontinenten är det i särklass artrikaste området på jorden.

Foto: Alexandre Antonelli

Sydamerikas artrikedom

Det tropiska bältet i den amerikanska kontinenten är det i särklass artrikaste området på jorden. Men hur blev det så? Sedan början på 1970-talet har det gigantiska projektet Flora of Ecuador resulterat i 93 band. Projektet lockade forskare och studenter från många län­der, och ledde till en omfattande samling i Herbarium GB och i odling på Botaniska trädgården. Sedan dess har den sydamerikanska biodiversitetsforskningen expanderat, och innefattar idag projekt med ormar, grodor, fåglar, insekter och mik­roorganismer. Gemensamt för dessa är användningen av molekylära metoder för att kartlägga arternas släktskap och biogeografiska utveckling, d.v.s. var och när olika arter bildades.

Genom att länka samman information om olika arters ursprung med vad som hände i miljön – t.ex. klimat- och landskapsförändringar – har forskarna kunnat lära sig mer om vilka historiska händelser som varit mest betydelsefulla för artrikedomen. Högst på listan tycks vara Andernas bildning, som idag är världens längsta bergskedja och i direkt anslutning till en regnskog – det väldiga Amazonas.

Alexandre Antonelli

Ett av över 150 klimatexperiment inom det Internationella Tundraexperimentet (ITEX), där miniväxthus passivt simulerar ett framtida varmare klimat. I bakgrunden Latnjajaure Fältstation, där forskare från Göteborgs universitet bedrivit forskning på hur klimatet påverkar fjällväxter i 25 år.

Foto: Robert Björk

Klimatförändringens påverkan på fjällen

Det arktiska landskapet genomgår stora förändringar till följd av den pågående klimatförändringen, med tinad permafrost och vegetationsförändringar. Fjärranalyser med satelliter och andra observationer visar att den Arktiska tundran har blivit grönare: det sker en förbuskning av tundran och trädgränsen avancerar in i dessa miljöer. Det Internationella Tundra-experimentet (ITEX) lanserades 1990 genom att miniväxthus (”Open Top Chambers”) sattes ut vid tjugofem fältstationer över hela Arktis. Syftet var att genom en mild temperaturökning simulera den klimatuppvärmning som förut­spås av FN:s klimatpanel till år 2050. Resultaten har bl.a. visat att tundravegetationen uppvisar stark regional variation i sin respons på uppvärmningen.

Ursprungsexperimentet med dess forskare är fortfarande aktivt. GGBC:s partners leder idag den arktiska vegetationsstudien där vi kombinerar systematik, bioinformatik, och ekologi med ITEX:s cirkumpolära långtidsdataset. Vi studerar hur variationer i klimatuppvärmningen påverkar dynamiken i växtfylogenetiska samhällsstrukturer samt hur släktskapet av arter i Arktis är knutna till hur växtsamhällena reagerar på klimatförändringen.

Robert Björk

Kort om samverkan

Femteklassare på tävlingen ‘Vilken växt?’ som arrangerats sedan 2011.

Foto: Helen ekvall

Skoltävlingen ”Vilken växt?”

Vilken växt? är en tävling för femteklassare som arrangeras av Insti­tutionen för biologi och miljövetenskap i samarbete med Göteborgs botaniska trädgård. Sedan starten 2011 har ca 900 elever fått upp ögonen för våra svenska växtarter. Numera har tävlingen spritt sig och äger nu rum även i Lunds botaniska trädgård och Fredriksdals trädgårdar.

Ambitionen är att väcka nyfikenhet och sprida kunskap om växtvärlden och den biologiska mångfalden. Forskningen visar att utomhuspedagogik ger en högre fysisk aktivitetsnivå än traditionell klassrumsundervisning och att den även kan ge upphov till minskad stress och förbättrad psykisk hälsa.

Helen Ekvall

e-DNA: en effektivare miljöövervakare?

Miljö-DNA (environmental DNA eller eDNA) är fritt förekommande DNA som kan upptäckas med nya metoder. Metodiken kan användas för att upptäcka sällsynta, svårfångade eller rödlistade arter på ett icke-destruktivt sätt, även vid mycket små förekomster av DNA, istäl­let för metoder baserade på fångst eller observationer. Vilda djur kan spåras via deras spillning eller från fotspår. eDNA är ett lovande verk­tyg för att upptäcka främmande invasiva arter innan deras etable­ring, samt för övervakning av deras spridning, särskilt i vattenmiljöer. eDNA metoder har använts med framgång på ballastvattenprover för att upptäcka den kinesiska ullhandskrabban (Eriocheir sinensis) i Sverige, och på franska våtmarker för upptäckt av den amerikanska oxgrodan (Rana catesbeiana) – en av världens mest skadliga invasiva arter.

Flera partners på GGBC arbetar idag med eDNA och är kopplade till spin-offs företag som SeAnalytics AB och eDNA Solutions AB.

Sarah Bourlat

Industrivarornas biodiversitetsavtryck

Bland företag är livscykelanalys (LCA) ett av de flitigast använda analysverktygen för att undersöka miljöpåverkan från en produkt eller process. Det används i produktutveckling och som underlag för miljömärkning och hållbarhetsrapportering. LCA handlar om att summera ihop all resursförbrukning och alla utsläpp som en produkt ger upphov till under hela sin livstid, från utvinning av naturresurser till omhändertagande av den uttjänta produkten. LCA fungerar bra för resurser och utsläpp som är enkelt mätbara, t.ex. ton råolja och kg svaveldioxid. Biodiversitet däremot är inte enkel att mäta och är därmed svår att få med i LCA-studier. Vad betyder t.ex. 1 kg kött producerat i Skaraborg jämfört med 1 kg producerat i Brasilien, för den biologiska mångfalden?

För att vidareutveckla LCA-metodiken till att även inkludera bio­logisk mångfald driver Chalmers i samarbete med GU, HIS och SLU ett Formasfinansierat forskningsprojekt. Kärnan i projektet är hur biologisk mångfald ska mätas och uttryckas. För att fungera bra bör indikatorerna, utöver att vara vetenskapligt sunda, bygga på data som industrin faktiskt kan få fram utan orimliga kostnader.

Ulrika Palme