Mångfaldskonventionens beslutande organ är partsmötet, som sammanträder en gång per år. Årets partsmöte kommer att hållas i november i Buenos Aires.
Ett partsmöte är till största delen ett politiskt forum, som inte kan ägna mycket tid åt de vetenskapliga aspekterna av mångfaldens bevarande och utnyttjande. Sådana frågor dryftas i stället av konventionens vetenskapliga och tekniska underorgan SBSTTA (Subsidiary Body on Scientific, Technical and Technological Advice).
Ger råd till partsmötet
Till SBSTTA:s främsta uppgifter hör att informera partsmötet om den biologiska mångfaldens bevarandestatus. Man ska också ge råd om hur man på bästa sätt kan använda vetenskapliga rön och teknologiska lösningar.
De globala hoten mot biologisk mångfald i alla dess skepnader – biotoper, arter och gener – är i många fall akuta. Samtidigt är vår kunskap begränsad om hur man utnyttjar naturresurserna på ett hållbart sätt. Det är SBSTTA:s uppgift att snabbt klargöra vilka åtgärder som behövs, och hur de ska genomföras.
Mångfald i jordbrukslandskap
I början på september i år sammanträdde SBSTTA i Montreal, för att bereda de frågor som ska behandlas på partsmötet. Man skulle bl.a. identifiera mänskliga aktiviteter, som utgör allvarliga hot mot mångfalden eller mot vår förmåga att utnyttja den på ett klokt sätt. Indikatorers användbarhet på mångfald togs upp. Två andra teman var mångfald i jordbrukslandskapet och behovet av fler taxonomer.
Den svenska delegationen var mycket aktiv inom jordbruksområdet. Detta ledde till en fokusering på jordbrukets långsiktiga uthållighet, både avseende produktion och bevarande av mångfald i jordbrukslandskapet.
Nationella intressen tar över
Resultatet blev en lång rad rekommendationer till partsmötet. Kritiska observatörer vid SBSTTA-mötet hävdar dock att man har svårt att finna bra arbetsformer för att formulera de handgripliga rekommendationer som partsmötet behöver.
Ett övergripande problem är att de flesta delegationer enbart består av diplomater och politiker – inte forskare och tekniker. Diskussionerna domineras lätt av nationella intressen istället för vetenskapliga ställningstaganden.