De flesta länder tar i produktion eller naturvård inte hänsyn till traditionell kunskap och sedvanebruk hos olika lokalsamhällen, eller frågan om dessa kan bidra till bevarad biologisk mångfald.
Ett resultat av höstens partsmöte i Nagoya är att man efter åtta års arbete antog ”Tkarihwaié:ri – etisk uppförandekod för att säkerställa respekt för urfolks och lokalsamhällens kulturella och immateriella arv relevanta för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald”. Ordet Tkarihwaié:ri betyder ”den rätta vägen” på mohawk, det lokala indianspråket utanför Montreal, där CBD-sekretariatet ligger. Målet är att skapa en modell för frivilliga riktlinjer för dialog med ursprungs- och lokalsamhällen i samband med exempelvis forskning eller exploatering. Detta är ett dokument som Sverige och EU aktivt har arbetat för att få till stånd, ett arbete som tydligen gav frukt.
Arbetsprogrammet stärks
På Mångfaldskonventionens femte partsmöte i Nairobi 2000 antogs ett särskilt arbetsprogram för nationell implementering av artikel 8j inom CBD, och i Nagoya antogs ett kompletterande arbetsprogram för perioden 2010–2020. Detta ger tydligare fokus på hållbart sedvanebruk av biologisk mångfald (jfr. CBD, artikel 10c), men innehåller samtidigt en förmaning att nationella parter hittills har varit dåliga på att inkludera lokalsamhällen och deras kunskap i arbetet med biologisk mångfald.
Redan från början av CBD poängterades att traditionell kunskap och urfolks- och lokalsamhällen var en av de viktiga övergripande frågorna inom konventionen. Det reviderade arbetsprogrammet efterfrågar även fördjupade dialoger om det tvärsektoriella arbetet med andra delar av konventionen på de kommande arbetsgruppsmötena för artikel 8j. Nästa arbetsgruppsmöte kommer därför att inkludera frågor rörande skötsel av ekosystem, ekosystemtjänster och skyddade områden. Beslutet om dialoger är en markering att varken nationella parter eller övriga CBD-arbetsgrupper har beaktat dessa frågor tillräckligt.
Nya indikatorer
Intressant nog markerade man på COP10 även vikten av hävdgynnad biodiversitet genom beslut av nya så kallade indikatorer. Man har tidigare lyft fram indikatorer som kopplar till traditionell kunskap såsom språklig diversitet och antalet talare av olika urfolksspråk. Dessa kan tillsammans med andra indikatorer visa på kopplingen mellan traditionell kunskap och biologisk mångfald.
På mötet i Nagoya antogs två nya indikatorer – dels om förändringar i traditionell markanvändning och rättigheter till marknyttjande, dels trender för traditionella yrken med koppling till biologisk mångfald. Man poängterade även vikten av att ha en nationell fokalpunkt (ungefär kontaktorganisation) för frågor rörande traditionell kunskap.
Under sensommaren 2009 arrangerade SwedBio och Naptek tillsammans med Sametinget ett förmöte i Uppsala för urfolksnätverket International Indigenous Forum on Biodiversity (IIFB). Därmed fick tio urfolksrepresentanter från världens alla hörn möjlighet att prata ihop sig inför arbetsgruppsmötet för 8j som skapade underlag till de beslut som fattades av partsmötet i Nagoya. Man fick också diskutera med representanter för svenska regeringskansliet och EU. Detta var första gången i CBD:s historia som man gavs denna möjlighet.
Repatriering – återförande
En internationellt mycket inflammerad fråga handlar om repatriering. Det handlar exempelvis om återbördande av kranier eller heliga föremål tagna i samband med vetenskapliga expeditioner. Västerländska museer och universitet vill ha kvar dessa föremål i sina samlingar, medan folk i andra länder (eller samerna i Sverige) vill ha dem tillbaka. Frågan handlar mycket om att visa respekt för andra kulturer. En form av repatriering som har kommit i skymundan handlar om kunskapsåterföring och revitalisering av traditionella lokala kunskapssystem för att motverka den kulturella erosion som har skett under främst det senaste århundradet. Det nya arbetsprogrammet markerar också vikten av informationsrepatriering. Det är dock inte bara det västerländska samhället som behöver återupptäcka sin kultur och återfinna sin natursyn.