I världen finns cirka 1400 arter fladder-möss, vilket motsvarar en fjärdedel av alla kända däggdjursarter. Fladdermöss (Ordningen Chiroptera) delas in i underordningarna:

• Megachiroptera (flygande hundar)
• Microchiroptera (det vi vanligtvis brukar kalla fladdermöss).

Flygande hundar (ca 190 arter) lever i subtropiska och tropiska områden och livnär sig i huvudsak på frukt och nektar vilket gör dem till viktiga pollinerare och fröspridare.

Fladdermöss inom ordningen Microchiroptera (ca 1200 arter) finns på alla kontinenter förutom Antarktis. Inom gruppen finns arter som livnär sig på allt ifrån nektar till fisk. För över två tredjedelar av fladdermössen utgörs den huvudsakliga födan dock av nattaktiva insekter och andra smådjur.

19 arter i Sverige

De 45 europeiska fladdermusarterna livnär sig huvudsakligen på nattaktiva flygande insek¬ter som skalbaggar, myggor, nattfjärilar och nattsländor. Det finns även arter som plockar sin föda på växtligheten eller på marken för vilka spindlar är en viktig del av födan. I Sverige har det observerats 19 arter fladdermöss. Några av arterna är sällsynta medan andra förekommer i stora antal, till de senare hör exempelvis:

• dvärgpipistrell: Pipistrellus pygmaeus
• nordfladdermus: Eptesicus nilssonii
• vattenfladdermus, Myotis daubentonii.

Under en natt kan en fladdermus äta flera tusen insekter, vilket motsvarar över 300 000 insekter under en sommar.

Fladdermöss kan flyga flera kilometer, vissa uppemot en mil, från sina dagplatser för att komma till bra födosöksområden. Koncentrationer av insekter kan finnas i många olika typer av miljöer: skog, naturbetesmarker, våtmarker, vid sjöar och längs vattendrag. Förekomsten av insekter varierar både i tid och rum vilket gör att fladdermössen skiftar födosöksområden under säsongen. De har därför goda möjligheter att utnyttja svärmande insekter, till exempel i samband med angrepp av olika växtskadegörare. Även om vi sällan ser fladdermössen är många av arterna vida spridda i landskapet och många av arterna har stora populationer. Deras sammantagna effekt på insektspopulationer, och därmed ekosystemen, är därför betydande.

Stora besparingar

Globalt sett är skadeinsekter en av de främsta orsakerna till skördeförluster. Med ett varmare klimat spår forskare att skadorna i många områden kommer att öka ytterligare, vilket är mycket negativt för den livsviktiga matproduktionen. På många platser runt om i världen har man börjat beräkna de ekonomiska fördelarna med minskad användning av bekämpningsmedel och med bättre skördar tack vare fladdermössens insektsätande bidrar till.

Under en natt kan en fladdermus äta flera tusen insekter

År 2011 gjordes beräkningar som visade att jordbrukssektorn i USA sparade minst den hisnande summan 3,7 miljarder dollar per år tack vare fladdermöss. Men osäkerheten i beräkningarna är stor och siffran bedömdes kunna vara så hög som 53 miljarder dollar!

Risodlare i Ebrodeltat har byggt fladdermusholkar för att locka till sig så många fladdermöss som möjligt. 

Foto: Sofia Gylje Blank

Ris är den huvudsakliga födan för över hälften av världens befolkning och särskilt viktigt är riset i utvecklingsländerna. Ris odlas i stora delar av världen och precis som alla andra grödor påverkas plantorna av skadeinsekter. I bland annat södra Europa och Asien är fjärilen Rice borer moth, Chilo suppressalis (gräsmott, familjen Crambidae), den huvudsakliga skadegöraren på ris.

Spanien är det näst största risproducerande landet i EU och arbetar hårt för att minska skadorna på skördarna. En spansk studie visade att skadorna till följd av fjärilsangrepp nästan fördubblades i områden utan fladdermöss. Forskarna genomförde även laboratorieexperiment där man exponerade äggläggande honor av C. supp¬ressalis för ultraljud från fladdermöss. Studien visade att honorna bara lade hälften så många ägg när de utsattes för fladdermusljud. Resultaten är mycket intressanta då det indikerar att blotta närvaron av fladdermöss kan minska de negativa effekterna av denna skadegörare.

Risodlarnas samarbetspartners

I samband med en stor internationell fladdermuskonferens i Spanien i september 2024 anordnades flera exkursioner. Jag valde att följa med till Ebrodeltat för att lära mig mer om hur fladdermöss används om naturliga skadedjursbekämpare i risodlingarna. Ebrodeltat i nordöstra Spanien är ett av de största våtmarksområdena i västra medelhavsområdet. En del av deltat har under århundradenas lopp dikats ut för jordbruk. I dagsläget är risodling särskilt viktigt i området. För att minska mängden skadeinsekter har flera risodlare i området byggt artificiella boplatser i form av olika typer av fladdermusholkar för att locka till sig så många fladdermöss som möjligt.

Arter inom släktet Pipistrellus, bland annat dvärgpipistrell använder dessa holkar och bidrar till att minska mängden skadeinsekter i risodlingarna. Man har beräknat att fladdermössen i landet bidrar till att 7500 ton ris kan räddas från skadegörare varje år, vilket motsvarar ett värde på 6,2 miljoner Euro bara i Spanien.

I Sverige har det ännu inte gjorts några studier för att fastställa i vilken omfattning fladdermöss påverkar förekomsten av skadeinsekter inom jord- och skogsbruk, men det vore väl värt att undersöka.

Sofia Gylje Blank Miljöanalytiker vid SLU Artdatabanken

LÄS MER

• Boyles, J.G., Cryan, P.M., McCracken, G.F. & Kunz, T.H. (2011) Conservation. Economic importance of bats in agriculture. Science 332(6025):41–42.
• Tuneu-Corral, C. m.fl., (2024) Bats and rice: Quantifying the role of insectivorous bats as agricultural pest suppressors in rice fields. Ecosystem Services 66: 101603. doi.org/10.1016/j. ecoser.2024.101603
• Puig-Montserrat, X. m.fl., (2015). Pest control service provided by bats in Mediterranean rice paddies: linking agro-ecosystems structure to ecological functions. Mamm. Biol. 80, 237– 245. doi.org/10.1016/j. mambio.2015.03.008.