Runt om i landet finns många exempel på enskilda personers engagemang och driftighet, inom eller många gånger helt utanför den offentliga naturvårdens allfarvägar. Ett viktigt syfte med ArtDatabankens konferens Flora och faunavård -97 var att lyfta fram dessa goda exempel på vad som kan göras. Konferensen hölls i april för sjätte året i rad.

Aktiv floraverksamhet

Den nu 10-åriga floraväktarverksamheten är ett exempel på hur man kan engagera frivilliga krafter till högst handgripliga insatser.

Mora Aronsson, projektledare vid ArtDatabanken, redogjorde för arbetets omfattning, se Biodiverse 1/97.

– I Småland har vi idag ca 130 aktiva floraväktare som regelbundet besöker lokaler för hotade växter, berättade Margareta Edqvist, regionalt ansvarig i Småland och till vardags undersköterska. Paul Eric Jönsson, forskare från Lund och engagerad naturvårdare, berättade om skånska insatser för att bevara fåglar. Ett flertal framgångsrika projekt har genomförts, ofta av Skånes Ornitologiska Förening.

– Skyddet av den biologiska mångfalden kräver ett mycket aktivare arbete från ansvariga myndigheter, menade Jönsson.

Han hävdade t.o.m. att Sverige behöver en ny operativ naturvårdsorganisation med resurser att genomföra det bevarandearbete som idag, i bästa fall, endast finns uttryckt i olika välformulerade handlingsprogram!

Kungsör hör till de kommuner som kommit allra längst när det gäller att ta med biologisk mångfald i det kommunala arbetet.

Pekka Hedin är engagerad pådrivare och har arbetat i 25 år av eget intresse med landskapsbevarande, under senare år som kommunekolog. Kommunen har nu särskilt fokuserat på att bevara och restaurera det äldre kulturlandskapet och vårdar idag 65 hagmarker i fyra olika landskapsavsnitt.

– Vi har arbetat mycket med att skapa delaktighet genom att informera, intressera och engagera allmänhet och markägare i naturvårdsarbetet, berättade Hedin.

Många oavlönade timmar

Naturskyddsföreningens ordförande Bo Thunberg talade om betydelsen av deras och andra organisationers arbete på gräsrotsnivå. Utan engagemanget hos enskilda naturskyddare och ett enormt antal oavlönade timmar hade många artprojekt aldrig gått att genomföra och ett stort antal områden hade lämnats oskyddade.

– Den allmänna insikten om miljöproblemen har ökat. Vi har till och med en statsminister som pläderar för en ekologisk omställning av Sverige, fastslog Thunberg.

– Samtidigt ser vi entydigt hur utarmningen av floran och faunan fortgår. Kanske håller vi på att tappa länkarna mellan det miljöarbete som gäller energisystem, återvinning m.m. och arbetet för den biologiska mångfalden.

– Frågan är ytterst om den vitryggiga hackspetten har någon plats i ett ekologiskt omställt Sverige med de förtecken dagens debatt har, sade Thunberg.

Sparar på naturvården

Länsstyrelserna har en viktig funktion inom den statliga naturvården. I Halland har man tagit fasta på den statushöjning som frågor om biologisk mångfald har fått.

Krister Larsson berättade om hur man nått långt i samverkan mellan olika samhällssektorer. Inte minst skogsvårdsstyrelsen och länsstyrelsen samarbetar flitigt och har utvecklat en klar ansvarsfördelning.

Efter budgetpropositionen för 1997 ser Krister Larsson nu hur det goda exemplet Halland riskerar att helt komma av sig. Det senaste halvåret har inneburit en kraftig nedrustning av länsstyrelsens naturvårdsarbete.

– Genom redan tagna beslut och om budgetförslaget för 1998 läggs fast kommer naturvården i länet att förflyttas mer än 10 år tillbaka i tiden, menade Larsson.

Henrik Ekman, författare och projektledare vid Sveriges Television, konstaterade att det både på riksplanet och i kommunerna finns ett stort intresse för miljöfrågorna, men att några nya pengar inte har anslagits.

– Ska regeringen leva upp till åtagandena i Rio, fordras mera pengar, sade Ekman.

Inga nya pengar till skydd

Att det inte blir några nya pengar till områdesskydd bekräftades dock av Måns Lönnroth, statssekreterare vid Miljödepartementet.

– Men regeringen har, trots det svåra arbetet med att sanera statsfinanserna, behållit investeringsanslaget för områdesskydd intakt, sade Lönnroth.

Han erkänner dock att detta är otillräckligt, inte minst för att skydda värdefulla skogsområden. Här sätter han sin tilltro till skogsbruket självt, med naturvårdsanpassningar och miljöcertifiering.

Idag arbetar alla skogsbolagen med mer eller mindre utvecklade modeller för landskapsplanering.

AssiDomän hör till dem som kommit längst i detta arbete. Deras naturvårdsansvarige Olof Johansson gav bl.a. sin syn på den högaktuella frågan om naturvårdscertifiering av skogsbruket. Överläggningarna mellan skogsbruksföreträdare, miljöorganisationer etc. hade strandat några dagar tidigare, vilket blev en av de mer brännande frågorna vid den avslutande paneldiskussionen

Klarar inte åtagandena

Idag ser det ut som om Sverige inte kommer att klara åtagandena i Riokonventionen. Från politiskt håll möter man förståelse och välvilja för naturvårdsfrågor, men när det gäller pengar blir tonläget ett helt annat. Då pratas det om budgetsanering, och naturvården ställs mot barn- och äldreomsorg m.m. Naturskyddsföreningens ordförande Bo Thunberg anser att den nationella opinionen inte är tillräckligt kraftfull och att politikerna därför kan prioritera annat.

– Detta märks gång på gång när det t.ex. gäller att få fram pengar till skogsreservat. Politikerna är beredda att driva frågor internationellt och att ställa sig bakom konventioner, men när det gäller resurser till konkreta åtgärder så…