Fåglar har tack vare sin flygförmåga erövrat alla jordens kontinenter och genomför några av de mest spektakulära långflygningarna i djurvärlden. Fåglarnas flyttning är starkt kopplad till årets och dygnets cykler som påverkas av himlakropparnas rörelser och tillgången till ljus. Dagslängden och solens upp och nedgång utgör viktig information som hjälper fåglar att hålla tiden och bestämma när på året de skall häcka, flytta och vara aktiva. Majoriteten av fåglarna flyttar dessutom på natten då de kan dra nytta av goda flygförhållanden med begränsad turbulens, undvika dagaktiva predatorer, och ha tillgång till himlakroppar, såsom stjärnor, solens position och ljus vid himlaranden samt jordens magnetfält för kompassinformation.

Ser världen på ett annat sätt

Synsinnet är extremt väl utvecklat hos fåglar. Jämfört med människan kan fåglar registrera mer kortvågigt blått och violett ljus, inklusive UV-ljus, vilket också innebär att de ser omvärlden på ett annorlunda sätt än vi och kan dra nytta av information som går oss människor förbi. Det kortvågiga ljuset har visat sig viktigt för att identifiera en partner med god hälsostatus, då det reflekteras i fjäderdräkten på ett speciellt sätt i strukturfjädrar, det vill säga fjädrar med blå och metallisk glans. Hos blåmesar är denna signal kopplad till individer med hög status, bra hälsotillstånd och goda gener, och blåmeshonor tycks använda bland annat den här informationen för att välja partner.

Vidare används fotoreceptorer i fågelögat för att se polariserat ljus samt detektera jordens magnetfält. Exakt hur dessa fotoreceptorer fungerar och används känner man inte ännu till i detalj, men intensiv forskning pågår för att undersöka just detta hos sångfåglar.

Det kan vara användbart för fåglar att se polariserat ljus, men det kan också ställa till problem då ljus som reflekteras mot artificiella ytor som fönster, solfångare och husfasader ger en illusion att vara någonting annat.

Att fåglar tar miste och flyger ihjäl sig mot stora glaspartier på skyskrapor och andra hus har därför i vissa områden skapat stora problem med extremt hög dödlighet hos fågelpopulationer. Problemet uppstår också i områden med industriell solenergiframställning, där fåglar tror att de landar på vatten, men istället flyger mot solfångarnas hårda yta och därmed avlider. Men det är inte bara reflekterat ljus som attraherar fåglar. De dras också till artificiellt ljus om natten.

Över stora landområden är idag omkring en fjärdedel dränkta i nattlig belysning, med stora negativa effekter på fåglar och andra djur som lever eller passerar här. Ljusflödet har ökat, och kostar inte bara energi och pengar att driva utan skapar också en helt ny nattmiljö som är belyst och som de flesta organismer inte är anpassade till.

Navigering försvåras

I den här miljön lever många fåglar och allt fler studier påvisar hur de påverkas av den nya ljusmiljön. Exempelvis attraheras flyttfåglar, som normalt genomför flyttningen på flera tusen meters höjd, till utkanten av städer eftersom de dras till det artificiella ljuset. Fenomenet har man sedan länge registrerat vid fyrar, och det är speciellt tydligt under dimmiga mörka nätter när månljuset inte bidrar till allmänt högre ljusnivåer. Under dessa betingelser har man sett ett ökat antal nattsträckande fåglar av alla möjliga arter dras till fyrljus och tyvärr i stor mängd flyger ihjäl sig mot de upplysta väggarna. Det kunde ligga drivor av döda sångfåglar under fyrens fasad under perioder med dimma efter så kallade ”fyrnätter”, och man samlade in och räknade dessa systematiskt bland annat på Ottenby Fågelstation vid Långe Jan på Södra Öland. Ansvariga för fyren beslutade på 1980-talet att stänga av fasadbelysningen och efter detta minskade dödstalen betydligt. Samma åtgärd har skett på andra platser, med positivt resultat. Det är dock inte bara kollisionsrisken som ökar med användning av artificiellt ljus, utan fåglar påverkas också på andra sätt.

Stressas av störd dygnsrytm

Studier har visat att fåglar som lever i stadsmiljö med ökad tillgång på artificiellt ljus påverkas i sitt dagliga liv. Många arter som har sina revir i närheten av lampor och vägar som belyses startar sin aktivitet tidigare på morgonen och har en förlängd period under dygnet som de är aktiva. Detta i sin tur påverkar deras inre rytm och fysiologi på ett negativt sätt. De kan utsättas för ökade risker och stress, samt få alltför korta viloperioder under dygnet, vilket i sin tur riskerar att leda till att de får ut färre ungar och får ett förkortat liv. Man har bland annat visat att koltrastar som lever i stadsmiljö och som gärna startar sin sång i gryningen påbörjar sången tidigare i ljusa stadsmiljöer än i mörka områden utanför stan.

Vädret påverkar

Att fåglar som flyttar på natten dras till artificiellt ljus är alltså välkänt och leder till en ökad mortalitet, med global påverkan på fågelpopulationer. Fenomenet uppmärksammas allt mer och studeras på flertalet kontinenter.

Men frågan är vilket ljus som är mest attraktivt? Just detta har nyligen studerats av forskare i sydvästra Kina, som monterade lampor med olika färg i fält och studerade antalet fåglar som attraherades till de monokroma röda, gröna och blå lamporna, samt till en lampa med gult blandljus. De fann att blått ljus attraherade fåglar mest, men att antalen för olika arter skiftade. De fångade över 700 individer av fler än 60 arter i bergsområdet i Kina och konstaterade att den högsta attraktionen uppmättes då fåglarna mötte dimma och motvind.

Det är väderbetingelser som gör att de flyger på lägre höjder än normalt. Precis som under fyrnätterna är det speciellt under vissa väderförhållanden då flyttfåglar tvingas ned på lägre flyghöjder som de dras till ljus och i så fall i större utsträckning till blått och grönt ljus än till det mer långvågiga gula och speciellt röda ljuset.

En möjlighet att minska dödstalen orsakade av ökad kollisionsrisk är därför att främst ta bort fasadbelysning, men också att byta lampor till mer långvågigt rött och helst då blinkande ljus. Med dessa åtgärder finns alltså nu en möjlighet att reducera den negativa påverkan som vår artificiella ljusmiljö har på fågelfaunan. •