Många jakthundar är så fixerade vid att finna och följa bytesdjurens spår eller doft att de jagar blinda för faror. Många raser som används är inte framtagna för att jaga i områden med rovdjur. Deras naturliga försiktighetssystem är reducerade. En del fågelhundar, samt så kallade ursvenska varianter av stövare och drever, har utvecklats och specialiserats under det senaste seklet när vår rovdjursfauna höll på att förintas. De har avlats fram utan hänsyn till faktorer som rovdjur och trafik. Men trafiken tycks accepteras som en naturlig dödsorsak för jakthundar.

Björn tar spets

Det finns nu tillräckligt många fall för att man ska se ett mönster i vilka hundtyper som faller offer för de olika rovdjuren (tabell 1). De drivande raserna är mest utsatta för vargen medan spetsarna råkar illa ut i kontakt med björn. Det senare hänger sannolikt ihop med jakten då björn jagas med spetsar och den i övrigt inte tycks bry sig om hundar som inte besvärar dem. Flera av de drivande raserna och en del spetsar är relativt småvuxna och uppfattas sannolikt som bytesdjur av varg och lo.

Vargen tillåter inte främmande vargar i sitt revir. Inkräktare fördrivs och risken är stor att de dödas. Ett välutvecklat socialt beteendesystem och god lukt-och hörselförståelse krävs för att bli uppmärksam på att man hamnat på fel område. Många hundar saknar förmåga att förstå vargens sociala signaler och genom aveln har den allmänna försiktigheten och förmågan att registrera faror försvunnit.

Ovana stockholmshundar

Den övervägande delen av de hundar som skadats eller dödats mellan 1995 och 2000 hade sin hemvist i Stockholmsområdet där det inte finns några rovdjur (tabell 2). De hundarna hade av naturliga skäl liten erfarenhet av att jaga och vistas i marker med rovdjur. Det gäller självklart också dessa jägare.

Anpassa aveln

Jakt med lös hund i områden med rovdjur kräver att man tar större hänsyn till vilka hundraser som kan användas, samt att man i aveln använder hundar som är framgångsrika i områden med rovdjur. De hundarna besitter sannolikt förmåga att registrera rovdjurens närvaro och anpassar sig till detta. För att samarbetet ska bli lyckosamt krävs också att jägarna lär sig förstå och läsa sin hunds reaktioner.

Oundviklig risk

Det finns jakthundraser som fungerar bra i områden med björn, varg och lo, till exempel nordiska spetshundsraser och lajkor. Trots detta kommer alltid ett antal hundar att skadas eller dödas av rovdjur. Det tillhör den risk vi tar varje gång vi släpper en hund för att utföra en tjänst åt oss – antingen den ska jaga älg, försvara polismannen, nosa efter minor eller leta människor i ruinerna efter en jordbävning.