Styrgruppen för GGBC.
Styrgruppen för GGBC. Från vänster till höger, ovan: Robert Björk, Mats Töpel, Alexandre Antonelli, Jan Westin (ersätts av Håkan Sigurdsson efter pension), Helen Sköld, Ulrika Palme, Björn Källström. Nedan: Ellen Larsson, Kennet Lundin, Mari Källersjö.
Foto: Sven Toresson
TEMA: BIODIVERSITET I CENTRUMDen första januari 2017 sjösattes Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier (på engelska: Gothenburg Global Biodiversity Centre, GGBC). Centrumbildningen innebär inledningsvis ett samarbete mellan 13 olika partners som tillsammans vill utöka och vidareutveckla forskningen om biodiversitet, samt bättre länka samman forskare, beslutsfattare och allmänhet.

Det finns många anledningar till att öka engagemanget för den biologiska mångfalden i Sverige och utomlands. Dels finns det stora ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster med att behålla och utöka en artrik natur omkring oss. Dels pågår just nu en storskalig utarm­ning av de flesta ekosystem runt om i världen, och det brådskar att förutse och förhindra biologiska förluster. Så vad kan vi göra för att vända på den negativa trenden och öka vinsterna?

För att angripa denna fråga bestämde alltså 13 organisationer i Västsverige att förstärka sitt samarbete och ta nya gemensamma krafttag. GGBC består av tre institutioner vid Göteborgs universi­tet (Biologi och miljövetenskap, Geo­vetenskaper och Marina vetenskaper), två andra centra (Hav och Samhälle och Marin evolutionsbiologi), och åtta externa partners (Göteborgs botaniska trädgård, Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborgs naturhistoriska museum, Herbarium GB, Institutionen för energi och miljö vid Chalmers, Havets Hus, Nordens ark och Universeum).

Det nya samarbetet kommer att leda till större koordination vid planeringen av utställningar och publika evenemang, Vi kommer också att göra gemensamma satsningar vad gäller forskningsprojekt och marknadsföring, samt utbyte och fortbildning av studenter.

Fokusområden

Våra partners har antingen viktiga biolo­giska samlingar, eller biodiversitetsrelate­rade uppdrag. Geografiskt studerar våra forskare och studenter allt från de svenska fjälltopparna till Amazonas regnskog. Vi har projekt både i havet och på land, med forskningsprojekt inom naturvård, systematik, ekologi, och evolution. Många projekt är tvärvetenskapliga och innefattar exempelvis personer, metoder eller data inom matematik, geografi, genetik och samhällsvetenskaper.

Infrastruktur

Förutom våra biologiska samlingar, som utgör merparten av vår fysiska infrastruktur, har GGBC tillgång till moderna laboratorier för till exempel molekylära studier, odling av växtma­terial, och uppfödning och skötsel av hotade eller krävande djurarter. Våra medlemmar har också en bred kunskaps­bas och kompetens inom forskning, utbildning, vetenskapskommunikation, samverkan, och praktik. Flera medarbe­tare har fått prestigefyllda utmärkelser och anslag, så det finns ett gott rykte vi måste värna om.

målgrupper och samverkan

Centret har två huvudsakliga mål­grupper: samhället, dit vi räknar våra besökare, beslutsfattare och närings­livet; och forskningssamhället, som innefattar forskare, studenter, och andra forskningsinstitutioner.

Våra publika partners välkomnar varje år mer än två miljoner besökare. En stor del av verksamheten inriktas mot skolbarn. Vi tar emot hundratals skolklasser varje år från alla årskurser, och arrangerar semina­rier, tävlingar, inspirationsträffar, spel och andra riktade satsningar. Vi samverkar även med näringslivet, då främst inom olika tillämpningar av biodiversitetsmeto­der på företag och myndigheter.

Tidsplan

Centrat har inledningsvis inrättats för en period på tre plus tre år. I år lanserar vi en hemsida och ett nyhetsbrev, etablerar nya kanaler på sociala medier, ordnar eller medverkar vid vetenskapliga och popu­lärvetenskapliga symposier, och börjar se oss om i Sverige och utomlands efter hur vi bäst ska kunna interagera med, och komplettera, andra organisationer med liknande syften. Vi vill också svara på remisser som rör biologisk mångfald inom våra expertområden.

Om verksamheten blir framgångsrik hoppas vi kunna förlänga och konsoli­dera den bortom de första sex åren. I takt med att vi bygger upp våra resurser och satsar strategiskt vill vi arbeta med långa tidsperspektiv i åtanke, hellre än forsk­ningsfinansiärernas vanliga tidsspann på 3–4 år i taget. Våra samlingar har byggts upp under lång tid (exempelvis Göteborgs naturhistoriska museum sedan 1833 och Botaniska trädgården sedan 1923) och vi känner ett stort ansvar för att förvalta och vidareutveckla detta arv. Biodiversitet är inte något man kan satsa på i några år för att sedan helt byta inriktning; ett utdö­ende är för alltid. Dessutom kryllar det av spännande idéer och det finns absolut ingen risk att biologer skall bli sysslolösa under de kommande tusen åren.