Det pågår omfattande debatter om att intresset för naturvetenskaperna och naturen har minskat under senare år. Även ordet biologisk analfabetism har blivit ett ord på mångas läppar. Alla barn av idag anses önska bli TV-stjärnor eller andra former av mediafolk och inga elever vill läsa vidare inom de naturvetenskapliga ämnena. Ändå har det skrivits en mängd inspirerande böcker, som visar hur naturintresset kan väckas hos barn av olika åldrar. Kunskap och förståelse för naturen är en förutsättning för att kunna rädda miljön och den biologiska mångfalden.

Ett föredöme för förskolor

I Reading utanför London ligger Coombes school, en förskola, vars namn har spritts över världen på grund av den innovativa undervisningen. Här lär sig barnen om naturens fenomen, invånare och det omgivande samhället genom skolgården som har formats för utomhuspedagogik. Rektorn på skolan, Susan Humphries, medverkade på ett av CBM:s etnobiologisymposier för ett par år sedan för att visa lite hur småmänniskor i stadsmiljö kan få en kulturell förståelse för trädgård och natur. I ”Skolgården som klassrum” presenteras en del av det inspirerande arbetet.

I naturen med Findus

”Pyssla med Findus” är en lärorik bok för de allra minsta med en mängd tips om naturnära aktiviteter som man kan sysselsätta sina småbarn med. Här kan man exempelvis läsa om hur Pettsson och Findus sätter frön, delar krukväxter, fångar vattendjur, lagar vinbärskaka, gör ett gräsklätt huvud av en strumpa, utfordrar fåglarna på vintern, hur komposten fungerar och allt är finurligt beskrivet med Sven Nordqvists illustrationer. Boken är uppdelad efter aktiviter passande för årets olika månader. Det är en inspirerande bok som fungerar utmärkt som både godnattsaga och för att inspirera till ett enstaka pyssel för att liva upp en sysslolös stund för de små.

Naturskolepedagogik

I boken ”Naturpedagogik” har Germund Sellgren beskrivit en närmast oändlig mängd med knep och övningar för att göra det roligare för barn att vistas i och lära sig om naturen. Många tips är mycket spirituella och sannolikt lysande pedagogiska metoder att väcka intresse och förståelse för naturen. Vissa aktiviteter förefaller emellertid ha mer med att vistas i naturen än att lära sig om naturen.

Boken är stundom lite ologiskt och slarvigt skriven samt innehåller en del sakfel. Visserligen är de fel jag har funnit i boken ingenting livsavgörande, men det är ändå tillräckligt för att man ändå bör ta en del sakuppgifter med en nypa salt. Den är trots detta en synnerligen läsvärd och kan varmt rekommenderas.

Utomhusdidaktik

Från Studentlitteraturs utgivning kommer boken ”Utomhusdidaktik” som är en sammanställning av elva olika bidrag. Den skiljer sig relativt mycket från boken ”Naturpedago-gik” eftersom den främst fokuserar på teoridiskussioner och historik istället för jordnära praktik. Visst finns praktiska förslag, men merparten av boken förmedlar oemotsagt tanken om utomhuspedagogikens förträfflighet. Det är en bok om teorierna bakom fenomenet utomhusdidaktik snarare än en bok som lär ut utomhusdidaktik. Den ger dock en stunds trevlig och intressant läsning, men det känns väldigt mycket som en bok för de redan frälsta och leder egentligen ingen vart.

Mer än bara källsortering

Boken ”Miljödidaktik”, som har redigerats av Sandell, Öhman och Östman, handlar egentligen inte om naturpedagogik utomhus utan om hela den viktiga bakgrunden till miljövårdstänkandet och hur miljöundervisningen har bedrivits genom tiderna och kan därför anses relevant i detta sammanhang. Ämnet i sig är nödvändigt för att på allvar kunna föra utomhuspedagogiken vidare bort från enbart biologiska naturstudier i en lekfull atmosfär. Boken fyller därför en viktig funktion som fördjupningslitteratur åt läraren.

Naturvetenskap för lärare

En bok som kanske skjuter över målet med denna artikel är Börje Ekstigs ”Naturen, naturvetenskapen och lärandet” som är ämnad för lärare och lärarstuderande. Syftet är att hjälpa till att ge lärare möjligheten att förmedla helheten av naturveten-skapen och inte bara detaljer i de olika skolämnena. Målet är att få eleverna att få förståelse för naturen och naturvetenskapen. Den ger således inte ett utomhuspedagogiskt grepp utan fokuserar på lärandet av de övergripande sammanhangen.

Boken utgör en populärvetenskaplig framställning av vetenskapshistoria rörande naturvetenskapen. Visserligen intressant och möjligen till viss hjälp när man själv ska få förståelse för naturvetenskapens ursprung, men inte på något sätt specifikt lämpad för utomhuspedagogik.

Biodiversitet på hemmaplan

Peter Larsson har skrivit en bok som kan ha viss bäring på detta ämne. ”Min vilda trädgård” handlar egentligen inte om utomhuspedagogiken utan hur man som privatperson och trädgårdsägare kan bjuda in den vilda biodiversiteten till sin trädgård för beskådning. Ett möjliggörande av utökade naturupplevelser utan att man nödvändigtvis behöver lämna hemmet för att få dem. Dessa trädgårdsbaserade naturupplevelser kan naturligtvis sedan nyttjas som avstamp till mera regelrätta exkursionen i den ”riktiga” naturen. Genom att anlägga dammar, plantera bärbuskar, nektarfyllda blommor eller annat som bjuder in djur till födosök till den egna trädgården så kan man på egen hand ge ett visst artkunnande och naturförståelse till sina barn (eller för den delen för egen del). Boken är trevligt och resonerande skriven och fylld med lustfyllda, men stundom lite skeva, illustrationer av författaren och en del fotografier av Patrik Olofsson.

Detta var några av de böcker som under de senaste åren publicerat som kopplar an till undervisning om naturen i naturen. Det finns säkert en väldig massa fler som jag har missat för det är ett ämne som intresserar många och som i tider av urbanisering måste betraktas som alltmer aktuellt.