Vem bär egentligen ansvaret för att stoppa förlusten av biologisk mångfald? Bör företagen agera på egen hand eller ska de avvakta statliga regleringar? Är det konsumenternas efterfrågan eller kanske olika finansiärers krav som kommer att styra företagens agerande? Oavsett hur den frågan besvaras så finns det affärsnytta i att hålla koll på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Och för att lyckas finns det hjälp att få.

Ekosystemtjänstanalys är en metodik som underlättar för företag att identifiera risker och affärsmöjligheter utifrån vilka ekosystemtjänster företaget är beroende av eller påverkar. Risker kan vara av olika slag – råvaror eller insatsvaror till produktionen försämras, fördyras eller till och med försvinner; stärkt lagstiftning; opinioner som svänger eller nya krav från finansiärer. Dessa förändringar medför samtidigt affärsmöjligheter. De företag som är snabba att anpassa sig till de nya omständigheterna kan ta marknadsandelar; de kan utveckla produkter för spirande marknader och de kan även påverka lagstiftningen och vinna konkurrensfördelar.

Förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystem uppgår idag till ett värde mellan 15 och 35 biljoner kronor årligen, enligt TEEB-rapporten. Trots det svarade bara 27 procent av 1 100 tillfrågade verkställande direktörer från hela världen att de är bekymrade över förlusten av biologisk mångfald.

Ekosystemtjänstanalysen för företag heter från början Ecosystem Services Review (ESR) och är baserad på resultaten från FN-studien Millennium Ecosystem Assessment (MA). MA studerade förmågan hos världens ekosystem att producera ekosystemtjänster och fann att den minskade hos 60 procent av de studerade ekosystemen. ESR-metodiken togs fram i ett samarbete mellan World Resources Institute, World Business Council for Sustainable Development och Meridian Institute, samt fem pilotföretag.

Ett av de företag som var med och testade metodiken är svenska Eka Chemicals, ett dotterbolag till AkzoNobel. De använde ekosystemtjänstanalys på kundernas massa- och pappersbruk i Kina och Indonesien för att se över sin vattenförsörjning och skogsavverkning.

Att koll på ekosystemen innebär affärsnytta utesluter inte att företag faktiskt också kan drivas utifrån en önskan om att göra gott i alla led – för att det känns rätt, för att vi alla lever av vår samverkan med planeten. Patagonia är ett känt exempel på ett företag, drivet av en eldsjäl, där ”bottom line” inte bara räknas i kronor och ören.