Död ved kan för en människa tyckas vara en ganska enhetlig vara. För vedlevande insekter är det däremot avgrundsstora skillnader mellan olika vedtyper. Detta har skalbaggssamlare känt till länge, men på senare tid har forskning börjat kvantifiera hur stor variation i vedtyp enskilda arter kan tåla. Det är till exempel skillnad mellan olika typer av högstubbar och annan kvarlämnad ved. Vid en jämförelse mellan högstubbar av gran och stockar av samma trädslag visade det sig att en hel del arter förekom antingen i liggande eller stående ved. I en annan studie av vitryggig hackspett och lövträdshögstubbar, visade sig skillnaden mellan de två trädslagen asp och björk vara mycket stor.

Svamp med sol

En annan skillnad mellan vedbitar kan vara vilken svamp som bryter ner dem. De flesta vedlevande insekter är mer eller mindre beroende av svamp, och många arter lever specifikt i tickor, dvs svamparnas fruktkroppar.

Vilken art tickan tillhör är av mycket stor betydelse för vilka insekter som kan leva av den. Men även inom faunan i en enda tickart finner man olikheter. Vissa insektsarter finns främst i solbelysta torra tickor, andra i marknära skuggade tickor, vissa föredrar stora, andra små osv.

Att spara död ved är sålunda inte bara en fråga om kubikmeter. Kvalitetskraven kan vara nog så specifika hos en del arter. Detta är viktigt att komma ihåg när vi gör naturvårdsåtgärder i skogsbruket så att vi erbjuder ett rikt smörgåsbord av olika vedtyper.