Ekar i alla åldrar drabbades i slutet av 1980-talet av en sjukdom med snabb utveckling. Såväl gamla, vackra ekar i parkmiljö som yngre, planterade träd i skogen dog. Denna så kallade ”hastiga ekdöd” ansens vara utlöst av tre mycket kalla vintrar i rad med barfrost och långvarig tjäle. Angrepp av svamp i innerbarken, som försvagats eller dödats av extrem kyla, kan ha varit en bidragande faktor.

Den stressbetingade sjukdomen ”ekdöd med långsamt förlopp” började att uppträda några år senare, under 1990-talet. Hela grenar vissnade och vattskott, dvs. ettårsskott från stammen, bildades innan träden till slut dog. På kraftigt påverkade träd fann man spår av tidigare stamskador, men även pågående angrepp av svampen honungsskivling.

Orsakerna till sjukdomen är inte helt klarlagda, men senare års forskning pekar på att områden med kraftig variation i grundvattennivå eller hög lerhalt har drabbats mer. Den utlösande stressfaktorn anses i de flesta fall vara torka. Tillståndet för de stressade träden kan sedan förvärras genom angrepp av vissa svampar eller insekter. Det är inte första gången som denna typ av ekdöd har härjat i Europa under 1900-talet. Tidigare rapporter beskriver perioder med ekdöd av lika stor regional och tidsmässig omfattning som nutidens. Läs mer i SLU Moviums Gröna Fakta nr 7/2000 ”Ekdöden och andra hot mot våra träd” som kan beställas på 040-41 52 06.